På onsdagen, två dagar innan midsommar, släppte Naturvårdsverket en bomb – och den landade rakt i knät på Ulf Kristersson. Utsläppen i Sverige ökade med 7 procent under 2024, enligt myndighetens preliminära beräkningar.
Det låter kanske inte så dramatiskt, men ökningen motsvarar ungefär att alla svenskar tar alla sina bilar och kör till Rom och tillbaka två gånger (utöver det normala bilåkandet).
Huvudorsaken till detta jätteskutt i utsläppen är regeringens klimatpolitiska omsvängning. På flera områden har Ulf Kristersson (M) vidtagit åtgärder som direkt leder till ökade utsläpp, som sänkt skatt på bensin och diesel, slopad koldioxidskatt på kraftvärmeverk och avskaffad elbilsbonus.
Men den enskilt viktigaste orsaken är de kraftigt sänkta klimatkraven på bensin och diesel, den så kallade reduktionsplikten.
”Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden”, sade statsministern i samband med att regeringen tillträdde i oktober 2022.
Så blev det – åtminstone tillfälligt. Och nu syns resultatet. Som finansminister Elisabeth Svantesson (M) nyligen konstaterade på Linkedin: ”Rätt otroligt faktiskt, vilken skillnad en annan politik kan göra.”
Hon syftade på drivmedelspriserna, som onekligen har sjunkit kraftigt sedan regeringen tillträdde. Men lika tydlig är effekten på Sveriges utsläpp – och därmed möjligheterna att klara EU:s klimatkrav. De är inte ”kontrollstationer”, som regeringen benämner de svenska nationella klimatmålen, utan juridiskt bindande. Om Sverige bryter mot kraven, riskerar vi böter i mångmiljardklassen.
Nu pekar alltmer på att den enda utvägen för regeringen blir att göra helt om och vidta åtgärder som leder till kraftigt höjda bensin- och dieselpriser, i enlighet med vad utredaren John Hassler föreslog redan hösten 2023.
På sätt och vis har omsvängningen redan börjat. Några dagar efter midsommar, den 1 juli, höjs reduktionsplikten från 6 till 10 procent (tvärtemot vad Kristersson lovade i regeringsförklaringen). Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallade i höstas detta för ”en gyllene lösning”, eftersom det högre dieselpriset ska kompenseras genom sänkt skatt. Samtidigt beräknade regeringen att EU:s klimatkrav inom transporter nu är inom räckhåll.
Men nu står det klart att den kalkylen spricker. Sverige kommer att tvingas bära med sig utsläppschocken från 2024 under resten av decenniet, vilket gör att EU:s klimatkrav blir i princip omöjliga att nå.
Det är ingen vågad gissning att det är den typen av nyheter som gör att regeringen just nu har ett lågt förtroende för sin klimatpolitik.
Men kanske finns ett halmstrå att gripa tag i. Stödet för en ambitiös klimatpolitik är nämligen, tvärtemot vad det stundtals låter som, stort bland svenskarna.
Det gäller även flera till synes kontroversiella förslag. I en rapport från i mars i år undersökte Klimatpolitiska rådet svenskarnas attityder till flera olika klimatåtgärder. Hälften av svenskarna vill exempelvis se fler bilfria stadskärnor, medan bara en fjärdedel är emot det förslaget. Mer än hälften vill förbjuda inrikesflyg där destinationen kan nås inom tre timmar med tåg. En överväldigande majoritet vill bygga ut kollektivtrafiken.
Och ja, även reduktionsplikten visar sig ha ett brett folkligt stöd. Bara en fjärdedel av svenskarna tycker att det är dåligt att öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel.
Kanske något för regeringen att fundera över medan vi andra åker på semester.
