Vad innebär Northvolts problem för den gröna omställningen i Sverige?
Krisen i Northvolt kan bli ett bryskt uppvaknande från många naiva gröna drömmar. Det finns onekligen risk för luftslott i den gröna omställningen, precis som under it-bubblan. Ett exempel är den satsning på klimatsmart fartygsbränsle i Örnsköldsvik som Bill Gates gick in med pengar i för ett år sedan. I somras meddelade majoritetsägaren, danska Ørsted, att satsningen läggs ner. Marknaden för bränslena hade utvecklats för långsamt.
Ett annat haussat projekt som stött på problem är den planerade danska ”energiön” i Nordsjön, där vindkraft skulle användas för att producera vätgas. Skenande kostnader och ett avhopp från medfinansiären Belgien har fått projektet att gå i stå.
Den gröna kräftgången är en påminnelse om att omställningen präglas av högrisksatsningar – vi lär få se fler kollapser de kommande åren. Med det sagt kommer megatrenden knappast att påverkas. Klimatomställningen är i full gång och vissa av satsningarna kommer säkerligen bli dominerande i framtidens ekonomi. Minns hur Tesla en gång hånades för alla förluster – i dag är grundaren Elon Musk världens rikaste människa.
Hur påverkar Northvolts problem EU:s klimatomställning?
Hela EU:s fordonsflotta ska bli fossilfri och för det krävs en väldig massa batterier, så Northvolts kris är en huvudvärk men långt ifrån den enda eller största. Flera planerade batterifabriker i EU skjuts nu på framtiden eller ställts in. En analys från tankesmedjan Transport & Environment bedömde förra året att två tredjedelar av projekten ligger i farozonen.
En viktig orsak är att världsmarknaden just nu svämmas över av billiga kinesiska batterier, på bara ett år har de halverats i pris. Kina ligger före rent tekniskt, men öser också subventioner över de egna företagen vilket skapar en stor överproduktion globalt. Från Kina kommer rapporter om ”zombieföretag” som går med förlust men ändå får fortsatt stöd.
Kan vi inte bara använda de kinesiska batterierna?
Det är riskabelt. Skälet till att Kina satsar så stort på att bli världsledande inom batterier är enkelt: makt. För Kina är det geopolitik, inte ekonomisk vinning, som är drivande i batterisatsningen – precis som inom elbilar, solceller, vindkraft, mineralutvinning och alla de andra branscher där Kina har tagit ett globalt kommando.
Länge sågs inte detta som ett problem, men erfarenheterna från beroendet av rysk gas har gjort att västvärlden har insett att det finns vissa nackdelar med att vara beroende av diktaturer som hotar den rådande världsordningen. Det är en av förklaringarna till att den tidigare frihandelsbastionen USA nu gjort helt om. Genom Joe Bidens Inflation Reduction Act (IRA) får bland andra batteriproducenter omfattande subventioner, vilket sannolikt lett till att satsningar hamnat där i stället för i EU. Samtidigt har USA infört höga tullar på bland annat kinesiska batterier och vill förbjuda kinesiska bilar.
Att påstå att spelfältet är orättvist för Northvolt, och andra gröna företag i EU, är minst sagt en underdrift. Den avgörande frågan framåt blir hur Sverige och EU kommer att reagera på det globala skiftet bort från frihandel och mot större statligt risktagande. Sannolikt krävs att också EU inför kraftfulla gröna subventioner och höjer tullarna på kinesisk grön teknik, för att drömmen om en grön industrivåg ska hållas levande.
Läs mer:
https://www.dn.se/ekonomi/detta-har-hant-northvolts-kris/
https://www.dn.se/ekonomi/experter-mycket-svart-for-northvolt-att-fa-vinst-i-framtiden/
https://www.dn.se/ekonomi/damberg-inte-svensk-industripolitik-ga-in-med-statligt-agande/
https://www.dn.se/motor/jonas-froberg-tvillingdramat-i-europa-volkswagens-och-northvolts-kriser-hanger-ihop/