Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kanske är detta en av de allra mest underrapporterade klimatnyheterna: att det är oerhört imponerande vad världen har åstadkommit. På bara ett decennium tycks världen ha styrts om från vad som verkade vara en säker undergång – till hopp om framtiden.
Det började för nästan exakt tio år sedan. Världsledarna samlades i Paris efter decennier av fiaskon. De hade misslyckats i Japan. De hade misslyckats i Danmark. Mötet i Frankrike i december 2015 beskrevs som sista chansen.
Forskningen var tydlig med att läget var oerhört allvarligt. Utsläppen skenade. Temperaturen likaså. Världen gick mot 4–5 graders uppvärmning vid seklets slut. FN:s klimatpanel IPCC hade i en stor rapport från 2013 med sitt fikonspråk beskrivit vad det skulle innebära: en fullständig katastrof för mänskligheten.
Men då! Med bilan på väg mot halsen lyckades människan ta det första steget mot att avvärja hotet. Tillsammans lovade världens länder att försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, eller åtminstone så långt under 2 grader som möjligt.
Spola fram till hösten 2025 och läget är, på många sätt, oerhört mycket bättre än den där historiska decemberdagen i Paris. Jo, du läste rätt. Utsläppen ser inte längre ut att följa IPCC:s värsta scenario. När FN på tisdagen inför det stundande klimatmötet COP30 i Brasilien publicerade en ny officiell sammanställning av världens klimatarbete, ser den absolut värsta katastrofen faktiskt ut att ha undvikits.
Utsläppen skenar inte längre – de verkar i stället plana ut. Till 2035 väntas de rentav sjunka med flera procent, att döma av ländernas planer. Uppvärmningen till seklets slut ser inte ut att bli 4–5 grader utan kanske bara hälften av det. Det är en oerhört imponerande framgång.
Dags att fira? Nej, tyvärr. Att fira nu skulle vara lite som att ukrainare skulle fira att Ryssland inte intog Kiev under de första månaderna av anfallskriget. Nu har den värsta katastrofen undvikits, men kriget och lidandet är långt ifrån över.
På samma sätt är det med klimatkrisen. Att utsläppen har planat ut räcker inte, de måste nå noll för att uppvärmningen ska avstanna och krisen avvärjas. I dagsläget öser mänskligheten fortfarande ut klimatförstörande gaser i atmosfären i ett rasande tempo – över 50 miljarder ton varje år.
Samtidigt syns tecken på att både den globala uppvärmningen och havsnivåhöjningen accelererar. Den första tippningspunkten i klimatet, där de tropiska korallreven till stor del är bortom räddning, ser ut att ha passerats. Extrema väderhändelser ser ut att bli värre och vanligare.
FN:s generalsekreterare säger nu det som få FN-höjdare tidigare har velat medge: att den globala uppvärmningen inte kommer att kunna begränsas till 1,5 grader.
– Vi vill inte se Amazonas bli till savann. Men det är en verklig risk om vi inte byter kurs och om vi inte åstadkommer en dramatisk minskning av utsläpp så snart som möjligt, säger han i en intervju med The Guardian.
I det här läget har något annat mycket märkligt skett. Världens länder, som hösten 2015 var oerhört fokuserade på klimatfrågan, verkar plötsligt inte bry sig så mycket längre. Att mänsklighetens överlevnad har sjunkit på priolistan är en tragedi i sig självt – och resultatet syns tydligt i den nya FN-rapporten. Nu kommer vi till varför vi i EU måste skämmas.
Klimatmötet i Brasilien är ett nytt vägskäl för mänskligheten. Nu ska världens länder genomföra en första omfattande kontroll av hur klimatarbetet går – och därefter enas om hur man ska öka tempot. Den nya FN-rapporten var tänkt att vara utgångspunkten för de förhandlingarna.
Men bara 64 av världens länder behagade över huvud taget skicka in en uppdaterad klimatplan till FN innan 30 september i år – trots att deadline löpte ut i februari. Ingen av de tre geopolitiska giganterna USA, Kina och EU har orkat med eller brytt sig om att göra hemläxan.
Vi vet alltså inte ens hur allvarligt läget är när den nya räddningsplanen ska tas fram. Så länge den typen av beteende fortsätter, spelar mänskligheten rysk roulette med sin egen framtid.
