Jag läser ännu en analys om Trump och Nato, tänker han lämna? Naturligtvis kommer han inte att överge alliansen. USA behöver formellt vara kvar i Nato för att presidenten gång på gång ska kunna hota med att lämna Nato.
I realiteten finns inte försvarsalliansen kvar. Det vi ser är ett hus vars isolering amerikanerna ryckt bort. Vid entrén står en lismande generalsekreterare – en europé med välputsade skor som förnekar fakta. Mark Rutte verkar se som sin huvuduppgift att kittla Trumps ego och låtsas som att dårskapen i Vita huset är ett uttryck för storhet.
Medan denna fars pågår är Europa lämnat åt sitt öde. Ukraina vet redan att USA inte är att lita på. Kanske har till slut också resten av Europa börjat smälta samma hårda sanning.
Även Storbritannien, som utsätts för närmast dagliga käftsmällar via Trumps konto på ”Truth social”, tvingas inse att den ”speciella relationen” de haft i själva verket förvandlats till ett djupt dysfunktionellt äktenskap.
Det finns inget förtroende kvar. Det finns ingen värme eller respekt. Det som återstår är lögner, hot och vredesutbrott.
Trump gillar dem som berömmer honom, som Natos leende generalsekreterare, men bara kortsiktigt. I verkligheten är sådana underdåniga personer nyttiga idioter, individer han föraktar för att de är inställsamma och därmed svaga. De tjänar till att manipuleras tills de, som USA:s justitieminister, sparkas.
När kriget i Mellanöstern inte går enligt förväntan, förklarar försvarsminister Pete Hegseth – med hänvisning till Trump – ”att det är dags att börja lära sig att försvara sig själv”.
Med andra ord: USA flyger in och skapar kaos runt Persiska viken. Sedan läxar Washington upp gulfstaterna för att de blir bombade. Det räckte inte att de var entusiastiska grundande medlemmar i en annan av Trumps bluffar: rådet för fred, tänkt att ersätta FN. De har nu mage att inte kunna försvara sig mot Irans drönare. Vilka veklingar.
Den som söker efter en logik här behöver inse att det inte är en presidents logik vi bevittnar. Det är Maga-gangsterns.
När medlemmar i samma maffia besöker Élyséepalatset i Paris, berömmer de fransmännen för att ha anammat en liknande stil som Trumps Floridaklubb Mar-a-Lago.
Det finns ett franskt ord för detta: kretiner.
Anfallen mot Iran drogs i gång utan någon plan, utan några konsultationer med allierade, utan att söka stöd i den amerikanska kongressen.
Problemen skulle lösas blixtsnabbt, men kriget pågår fortfarande och dess konsekvenser kommer världen att känna av i många år.
Det ökar Trumps frustration och risken för nya vredesutbrott, i takt med att oljepriset stiger.
Trump må strunta högaktningsfullt i vad Europa tycker om kriget, men han bryr sig om marknadens reaktion. Den påverkar hans kalkyl, såväl för USA i stort som för möjligheten att kunna berika sig privat.
Presidentens olika utspel, som växlar mellan hot om att bomba Iran till stenåldern och tal om en vacker fred, ska inte bara betraktas som bluffretorik. Eftersom marknaden fortfarande verkar ta härskaren på allvar, utlöser utspelen stora och plötsliga svängningar – vilket öppnar för massiv korruption genom insiderhandel.
Aldrig tidigare har en amerikansk administration varit så frånkopplad från verkligheten och samtidigt så villig att berika sig på det kaos man själv skapat. Det är som att krisen har ett egenvärde.
Den franske senatorn Claude Malhuret beskrev nyligen USA:s regering med träffande ord: underverkens gård; la Cour des miracles.
Namnet syftar på ett slumområde i Paris under medeltiden. Där bodde tiggare, tjuvar och kriminella, men enligt sägnen handlade det om falskspel.
Under dagtid låtsades människor i området vara blinda, halta eller sjuka för att få allmosor. På kvällen kastade de sina kryckor och blev plötsligt mirakulöst helade.
Claude Malhuret går igenom Trumps laguppställning: ”En anti-vaxxare och före detta heroinist som hälsominister. En klimatförnekare som miljöminister. En alkoholiserad tv-värd som försvarsminister. En före detta qatarisk agent som justitieminister. Och som om detta inte vore nog, en öppen apologet för Kreml och en agent för Putins propaganda i spetsen för alla amerikanska underrättelsetjänster.”
Malhurets klarspråk är befriande, för det tvingar fram hård realism som svar på alla hot och skiftande besked från Washington.
Kriget i Mellanöstern är ett utslag av Trumps hybris och decennielånga fixeringar, i kombination med Benjamin Netanyahus farliga egenintresse.
Om det drar in resten av världen i ekonomisk depression – so be it. Om det utlöser kaos i Mellanöstern, öppnar det på sikt för nya byggkontrakt. Om det tömmer de amerikanska vapenförråden, är det väl bara att höja tullarna mot omvärlden för att finansiera mer vapenproduktion.
Om det är något världen påmints om under 2000-talet från Irak, Afghanistan, Ukraina och Gaza, är det att krig förblir täckta av dimma. Eller som den moderna krigsvetenskapens fader Clausewitz uttryckt det: ”Allt i kriget är mycket enkelt, men det enklaste är svårt”.
Iran är inget undantag, med eller utan Nato.
Dårarnas krig drabbar oss alla – och vi kan inte längre räkna med något skydd från USA.
