Moderaten Patrik Stenvard är regionstyrelsens ordförande i Gävleborg, ännu en kort tid. Nu har han bråttom att hasta iväg till grannkommunen.
– Jag ska hjälpa dem i Hofors, där vi kan ta över efter mer än 100 års socialdemokratiskt maktinnehav, säger Patrik Stenvard, när DN träffar honom inne på regionledningskontoret i centrala Gävle.
För fyra år sedan var det en liknande situation då Moderaterna tog över makten i regionen efter mer än 100 års socialdemokratiskt styre, genom att öppna för samarbete med Sverigedemokraterna. Sedan väckte det uppseende i Sjukvårdssverige när regionstyret med M, SD, KD och det regionala sjukvårdpartiet beslutade att bolagisera primärvården, med bara ett mandats övervikt.
– Nu är vården mer likvärdig, och det är samma villkor för alla, säger Patrik Stenvard och lyfter att primärvården har något fler fast anställda läkare efter bolagiseringen.
Idén att stoppa in hela primärvården i ett bolag kom från en konsultrapport som regionledningen hade beställt för att få svar på varför alla offentligt drivna hälsocentraler gick med underskott, medan de privata gick runt. En lösning på problemet, enligt konsultbolaget, var att sälja de offentligt drivna vårdcentralerna till privata aktörer med bolagisering som ett första steg.
– Vi har inga planer på att sälja. Det är socialdemokratisk skrämselpropaganda, säger Patrik Stenvard.
Sverigedemokratiska regionrådet Anna Sundberg säger att regionledningen genom bolagiseringen tagit tag i det underskott som primärvården haft år efter år.
– Med en styrelse och kortare beslutsvägar blir det lättare att komma tillrätta med de ekonomiska problemen, säger hon.
Mandatfördelning i Region Gävleborg regionfullmäktige
Källa: Valmyndigheten (preliminärt resultat)
En trappa upp i det ljust upplysta regionledningskontoret sitter politiker från oppositionspartierna. Valresultatet öppnar för maktskifte genom att Miljöpartiet kommit in i regionfullmäktige, och oppositionspartierna S, V, MP och C ligger i startgroparna för att ta över.
Inget av partierna stod bakom bolagiseringen när den beslutades av regionfullmäktige. De frågar sig vad som händer med de små hälsocentralerna i glesbygd om de fortsätter att göra underskott.
– Vi är den första regionen som bolagiserat primärvården – utan konsekvensutredning. Om de olönsamma hälsocentralerna läggs ner, då är bolagisering och privatisering ett jättehot mot landsbygden, säger Madelene Håkansson (MP).
Det regionala aktiebolaget är igång sedan februari i år. Att genomföra bolagiseringen har kostat 20,7 miljoner, mot budgeterade åtta. Regionfullmäktige har beslutat att skjuta till totalt 400 miljoner i villkorat aktieägartillskott under bolagets två första år, innan ekonomin måste vara i balans.
Både S och V har gått till val på att riva upp bolagiseringen, som de menar försvårar för politikerna att ta ansvar för sjukvården, och dessutom blir dyrare.
– Bolag är väldigt olämpligt för att bedriva vård. Det försvårar den demokratiska insynen. Man bortser också helt från det som är huvudmannens ansvar – att erbjuda vård till dem som behöver den även där det inte bär sig ekonomiskt. Möjligheten att jämna ut tar man bort när man inrättar ett bolag, säger regionrådet Eva Lindberg (S).
Primärvården måste utvecklas ändå, menar de.
– Vi har samlat på oss mycket information om hur personalen vill utveckla vården, och det har vi gjort i dialog med dem som jobbar i verksamheten, säger Ulla Andersson (V).
Centerpartisten Magnus Svensson kallar bolagiseringen ett politiskt experiment, men säger att Centerpartiets inställning till bolagets framtid är pragmatisk.
– Men jag inser att vi snart måste bestämma oss, säger han.
Några hundra meter från regionledningskontoret, med utsikt över Gevalias kafferosteri, har vårdenhetschefen Torbjörn Eriksson sitt tjänsterum. Hälsocentralen Gävle Strand är en av de 25 offentliga hälsocentraler som nu ingår i regionens primärvårdsbolag Din hälsocentral AB. I samma byggnad sitter primärvårdsbolagets vd som är specialist i allmänmedicin, som rekryterats till det nya bolaget.
– Det har blivit ett rakare ledarskap, och det uppskattar vi väldigt, säger Torbjörn Eriksson.
Däremot har det blivit tuffare ekonomiskt, med hårdare krav på budgethållning.
Inne i ett av behandlingsrummen lindar sjuksköterskan Nina Nordlund bandage runt Peter Anderssons, 63, ben. Han har svårläkta sår som måste läggas om, just nu två gånger i veckan. Det kan ta allt från en dryg timme till över två timmar, beroende på vem som gör jobbet.
Peter Andersson har förståelse för att bolagiseringsfrågan väcker politisk diskussion.
– Men som patient är det inte så viktigt om det är privat eller kommunalt, utan att vården är bra. Det får inte vara stressigt, för det går inte om man har så komplicerade saker som jag har, med olika sår. Det går inte att klara av på 30 minuter, säger Peter Andersson.
Primärvården är pressad från flera håll, då regionen parallellt med bolagiseringen bytt till det kritiserade journalsystemet Cosmic.
En nyckel för att primärvårdsbolaget ska få balans i ekonomin är att minska inhyrningen av personal. Till och med augusti i år gick bolaget 109 miljoner back.
Bolagiseringen genomfördes trots stark kritik bland annat från läkarfacket. Men nu är facket negativt till att bolagiseringen rullas tillbaka.
– Vi får tydliga signaler från medlemmarna om att de inte vill ha någon ytterligare omorganisation. Vi vill i stället att man fokuserar på en bemanningsplan för att rekrytera fler specialister i allmänmedicin, säger Jessica Dolk, som är ordförande för Distriktsläkarföreningen Gävleborg och styrelseledamot i Gästrike Hälsinge läkareförening.
På hälsocentralen Gävle Strand lägger Torbjörn Eriksson fram orden försiktigt, men med ett tydligt medskick till politikerna.
I de toppmoderna och ändamålsenliga lokalerna är det brist på det som ytterst håller vårdverksamheten igång; personal. För tillfället har hälsocentralen bara en fast anställd ST-läkare på fyra läkartjänster, och ingen fast allmänspecialist. Han befarar personalflykt.
– De kan inte bolla med oss som medarbetare fram och tillbaka och bara byta inriktning igen. Det är många som inte orkar en förändring till. Politikerna måste tänka till på vad de gör, säger Torbjörn Eriksson.
Regionvalet
● I flera av landets 21 regioner har Socialdemokraterna backat och Miljöpartiet gått kraftigt framåt, vilket gör att S kan fortsätta styra.
● I Region Blekinge, Östergötland och Gävleborg blir det preliminärt maktskifte efter regionvalet.
● I regionvalet i Gävleborg fick S, MP, C och V tillsammans 40 av 75 mandat. Det M-ledda styret med SD, KD och Sjukvårdspartiet Gävleborg majoriteten samlar 35 mandat.
● Region Gävleborg var först i landet med att bolagisera primärvården. Avsikten var att komma tillrätta med underskotten i regionens 26 hälsocentraler som var 463 miljoner kronor under 2018-2023, samtidigt som alla privata hälsocentraler uppvisade ett överskott.
● Att genomföra bolagiseringen har kostat 20,7 miljoner jämfört med budgeterade 8,1 miljoner kronor. Region Skånes bolagiseringsplaner skrinlades i våras med hänsyn till budgetläget.
● Region Gävleborg utmärker sig med många hälsocentraler relativt befolkningen, 42 stycken. 25 av dessa är offentligt drivna, och har nu lagts in i ett kommunalt bolag.