![](https://i2.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/d623d957-b4dd-468f-9b41-853fd04d3944.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
I den senaste Pisamätningen föll 15-åringar över hela världen till en ny bottennivå, så även i Sverige.
Den huvudsakliga förklaringen som lyftes fram var pandemin och att många länder stängde sina skolor för att minska spridningen av covid-19.
Nu kommer fler uppgifter som pekar ut ungas användning av mobiler och sociala medier som en minst lika viktig förklaring till tappet.
Andreas Schleicher är OECD:s utbildningschef och ansvarig för Pisamätningarna som genomförs var fjärde år i ett åttiotal länder världen över.
När OECD i december och januari satte en grupp experter att titta närmare på sambandet mellan kunskapsraset och användningen av framför allt mobiler blev de förvånade.
– Vi gjorde nya upptäckter och blev ganska överraskade när vi såg det starka sambandet, säger Andreas Schleicher i telefon från OECD:s högkvarter i Paris.
Experterna tror fortfarande att pandemin kan förklara stora delar av kunskapstappet. Men när de tittade på användningen av mobiler såg de ett ännu starkare samband.
– Sambandet mellan skolstängningarna och kunskapstappet är inte lika starkt som det samband vi ser mellan elevernas användning av mobiler och deras minskade läranderesultat, säger Andreas Schleicher.
Expertgruppen sattes ihop efter påtryckningar från bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron.
– Men digitaliseringen och mobilanvändandet har blivit det stora samtalsämnet för skolpolitiken i många fler länder, säger Andreas Schleicher.
OECD-gruppen har också släppt en färsk rapport där resultaten från den senaste Pisaundersökningen har sammanställts: Students, digital devices and success.
Den visar att 65 procent av alla femtonåriga elever i OECD uppger att de blivit störda av digitala enheter på mattelektioner. 59 procent säger att de blivit störda av att andra använt dem.
De elever som ofta blir störda av andra får signifikant sämre resultat på matematiktesterna, ett tapp som motsvarar tre fjärdedelar av all matteundervisning under ett helt läsår, enligt rapporten.
Den visar också att de som slöanvänder sina mobiler mycket får sämre resultat på testerna än de som slöanvänder dem i mindre utsträckning.
I Sverige säger man att franska elever fortfarande skriver mycket för hand och läser fler fysiska böcker än många andra. Har även det förändrats?
– Inte så mycket, den franska skolan är fortfarande relativt analog och digitala verktyg har inte lika stor plats i undervisningen här som i en del andra länder, säger Andreas Schleicher.
Han tillägger att de inte har hittat några starka samband mellan användandet av skärmar i själva undervisningen och elevernas sämre prestationer.
Problemen handlar framför allt om hur studenterna använder sina egna mobiler och sociala medier parallellt med undervisningen, läxläsandet och allt annat, enligt rapporten.
Studenter säger själva att de är beroende av att hela tiden använda dem och att de upplever en rad negativa effekter som en följd av detta.
Det ger dem svårigheter att fokusera och att reglera sina känslor. De som har ett omfattande användande säger också att de är mindre tillfreds med sina liv.
De som oroar sig när deras mobiler inte är i närheten presterar också sämre i Pisatesterna.
Sverige har varit ledande i den digitala utvecklingen. För sju år sedan beslutade den svenska riksdagen att Sverige skulle bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
I den svenska strategin ingick att elever redan i förskolan skulle lära sig använda skärmar och digitala verktyg.
Men den nya regeringen har sedan ett år tillbaka dragit i nödbromsen inte bara en, utan flera gånger.
Andreas Schleicher har träffat den svenska skolministern Lotta Edholm (L) vid flera tillfällen och är väl införstådd med den svenska helomvändningen.
När de träffades i Singapore nyligen bjöd han in henne till ett webbseminarium i slutet av maj för att hon ska berätta om den svenska erfarenheten för ministrar och skolansvariga i andra OECD-länder.
– Eftersom Sverige varit först med att testa en massa saker, antar jag att ni också är bland de första att upptäcka svagheterna, säger Andreas Schleicher.
I den senaste Pisaundersökningen säger svenska femtonåringar, i större utsträckning än genomsnittet i OECD, att de blir störda av sitt eget eller andras användande av digitala verktyg i klassrummet.
Lotta Edholm har också blivit kontaktad av medier i olika länder för att prata om den svenska omsvängningen.
– Digitaliseringen i skolan är helt uppenbart en fråga som diskuteras i många länder just nu, säger Lotta Edholm.
Hon lyfter fram Estland och Danmark som har börjat införa hårdare restriktioner i skolorna.
– Danmark gör i stort sett samma sak som vi har gjort, till exempel har de infört statliga bidrag för att skolorna ska kunna köpa in fler fysiska läroböcker. De har också infört ett hårdare förbud mot mobiler, säger Lotta Edholm.
Det har funnits väldigt mycket entusiasm och experimenterande med de här sakerna, menar Andreas Schleicher.
– En del av det kan ha varit bra. Problemet är att man bara har slängt in teknologin i klassrummen utan att testa den först, säger Andreas Schleicher.
Många elever har problem med att förstå komplexa texter. Det lär man sig inte genom att vara i sociala medier utan genom att läsa längre berättelser eller romaner där man blir tränad på att navigera i en värld där det finns många olika perspektiv, menar Andreas Schleicher.
Det är en insikt som även finns hos eleverna i dag, säger Lotta Edholm och berättar att hon nyligen besökte en högstadieskola i Norrköping som hade infört mobilförbud under hela skoldagen.
Beslutet hade föregåtts av utredningar och omfattande diskussioner där även elevrådet var djupt involverade.
– Hade jag pratat med representanter för elevrådet för bara ett år sedan är jag säker på att de hade protesterat högljutt. Nu fattar eleverna sådana här beslut på egen hand.
Läs mer:
Skola tvingades backa från skärmfria lektioner
Regeringen river upp Skolverkets plan för digitalisering i skolan
Forskarlarm: Ta ifrån barnet mobilen på natten
Fakta.Så påverkas eleverna
• 59 procent av femtonåriga elever i OECD säger att det händer att de blir störda av att andra elever använder mobiler, skärmar eller datorer på matematiklektioner.
• De elever som säger att de blivit störda av andras användning får betydligt lägre poäng på matematiktester.
• 29 procent av eleverna i OECD säger att de använt smarta telefoner flera gånger om dagen trots att de gått i skolor med mobilförbud. 21 procent har använt dem varje eller nästan varje dag.
• Hälften av eleverna i OECD känner sig nervösa eller oroliga om de inte har sina mobiler i närheten.
• Samtidigt som teknologi erbjuder förbättrade utbildningsmöjligheter, innebär den också risker som nätmobbning, exponering för olämpligt innehåll och integritetsproblem.
• Det finns studier som visar ett negativt samband mellan elevers läskunnighet och den tid de ägnar åt skärmar ensamma, men ett positivt samband om de använder skärmar tillsammans med någon vuxen.
Källa: Students, digital devices and success, OECD