Östersjöområdet har genom det ryska anfallskriget hamnat i en svårare situation än tidigare. Därför närmar sig Sverige och Polen varandra, med täta konsultationer mellan ländernas ministrar, försvarsmakter och säkerhetstjänster.
– Vi har alltid stått nära, men Sveriges inträde i Nato, det ryska hotet i Östersjön och vår kulturella närhet är faktorer som stärker vår vilja till samarbete, säger Tomasz Siemoniak, polsk inrikesminister med ansvar för landets säkerhetstjänster som DN möter när han besöker Stockholm.
– Det nära samarbetet bygger på fullt förtroende. I svåra tider, när så mycket händer, har det ett stort värde.
Polen är detta halvår ordförande i Europeiska unionen, och prioriterade frågor är de samma som för Sverige: illegal migration och kampen mot internationell brottslighet.
– Här räknar vi med aktivt stöd från Sveriges sida. Det kan gälla informationsutbyte mellan ländernas polismyndigheter, alltså konkreta saker, inte bara prat. Sedan Sverige kom med i Nato har vi en helt ny situation, ett nytt mentalt läge.
Siemoniak minns att det var annorlunda när han var försvarsminister, 2011–2015. Då fanns det saker man inte talade om, eftersom Sverige stod utanför försvarsalliansen.
– Men i dag finns inte de begränsningarna. Så nu kan vi tala om allt. Det kan handla om polska krigsmaterielinköp i Sverige, och hoppas jag, svenska inköp i Polen. Det kan bli ett första steg i att bygga gemensamma förmågor. Jag kan absolut föreställa mig gemensamma polsk–svenska förband i Östersjön.
Här finns enligt Siemoniak många gemensamma säkerhetsintressen att bevaka, mot bakgrund av den ryska aggressionen i området: infrastruktur, undervattenskablar och gasledningar.
Inför det polska presidentvalet i maj talas det mycket om ryska påverkansoperationer. Hur ser det hotet ut konkret?
– Vi ser hot på flera områden. För ett år sedan greps en man som på den ryska säkerhetstjänstens uppdrag försökte sätta eld på ett stort bränslelager i Wroclaw. Det har förekommit ett dussintal sådana fall. En annan variant av destabilisering är det som händer vid Polens gräns mot Belarus.
Siemoniak syftar på den ström av migranter från Mellanöstern och Afrika som sommaren 2021 började anlända till Belarus och sedan bussades till gränsen mot Polen. För de flesta var det uppenbart att det var en operation riktad mot EU och Polen som riggats av diktatorn Aleksandr Lukasjenko med stöd från Moskva.
Polens gränsvakter svarade med att fösa tillbaka migranter över gränsen till Belarus i så kallade pushbacks. Den nationalkonservativa regeringen började bygga en stålbarriär mot Belarus. Dussintals av migranterna dog av utmattning och köld i gränszonen. Det ledde till skarpa fördömanden från Amnesty International och andra människorättsorganisationer.
Hur svarar du på kritiken?
– EU-kommissionen har slagit fast att det inte rör sig om flyktingar, utan om användning av migranter som vapen. Vår regering har antagit politiken ”noll dödsfall vid gränsen”. De som är skadade eller sjuka får medicinsk vård på ett närliggande sjukhus. Vi har låtit Läkare utan gränser komma in i zonen. Men glöm inte orsakerna: den belarusiska säkerhetstjänsten instruerar dessa människor och tar dem till gränsen. Det är inte belarusier som flyr diktaturen, utan folk som kommer med flyg till Moskva, körs till gränsen och betalar dryga pengar för det.
Siemoniak nämner andra former av politisk destabilisering, som försök att öka spänningen mellan polackerna och de två miljoner ukrainare som finns i landet.
– Det är inte någon slump att Ryssland stödjer och finansierar radikala politiker som Marine Le Pen i Frankrike. Och att det ofta dyker upp ett ryskt spår, oavsett om det är Brexit, katalanska separatister eller kampanjer mot vaccin.
Hur ska allt det motverkas?
– Vi förbereder oss för att reagera snabbt på desinformation, särskilt på nätet. Förra året dök det upp ett falskt meddelande på den polska nyhetsbyrån PAP:s webbplats där det hette att premiärministern proklamerade mobilisering och att polska soldater skulle skickas till Ukraina. Någon hade lyckats bryta sig in på PAP:s server och sprida information som kunde röra upp starka känslor. Vi måste vara beredda inför valet, särskilt på sådant som har med Ukraina och göra.
