I våras ska polisen ha varnat en person för att begå brott på en viss plats, vid en viss tid. Där och då skulle risken att bli upptäckt vara särskilt stor, ska polisen ha förklarat enligt åtalet, som P4 Sjuhärad nyligen rapporterade om.
Under hösten ska polisen sedan ha skrivit till en man att denne var misstänkt för ett inbrott. I åtalet framgår det inte om det rör sig om samma person som polisen hört av sig till tidigare. I det sistnämnda fallet anklagas polisen även för att ha kontaktat den brottsmisstänkta mannens fru. Enligt åtalet ska frun ha sparat polisens nummer i sin telefon under namnet ”Baby”.
Vilken relation polisen haft med personerna han misstänks ha kontaktat är oklart, enligt chefsåklagaren Marianne Nordström.
– Han får berätta mer om det sen, i förhör.
Den åtalade ska enligt åtalet ha kontaktat den inbrottsmisstänkte mannen vid ytterligare ett tillfälle, för att berätta att polisen letade efter honom. Polisen ska dessförinnan ha skickat ut en varning för att det var många civila polisbilar i omlopp.
Sammanlagt misstänks polisen för fyra fall av brott mot tystnadsplikten. Marianne Nordström, som är van att arbeta med åtal som rör just poliser, konstaterar att det finns särskilda utmaningar med det.
– Polismän har ju en hög trovärdighet i sin tjänst, så det är ofta svårare att bevisa att det har blivit fel, anser jag.
Marianne Nordström menar att den tekniska bevisningen, i form av polisens chatthistorik, tydligt visar att han brutit mot tystnadsplikten. Hon säger att det är ett problem att vissa poliser som vill ha in information själva väljer att lämna ut information.
– Jag tror att många tycker att man kan lämna lite uppgifter för att få in andra uppgifter från motparten. Att det är någon slags utbyte. Men det får man ju inte. Man får ta emot uppgifter, men man får inte driva det genom att själv lämna uppgifter.
Maxstraffet för brott mot tystnadsplikten är två år i fängelse.
Den åtalade polisen nekar till brott. DN har sökt hans advokat.
