Våldsvågen har resulterat i en serie mord och sprängningar utan motstycke i svensk historia. Samtidigt har den dystra utvecklingen lett till att barn i högre utsträckning har begått de grövsta av våldsbrott. Utvecklingen med allt yngre förövare har under de senaste två åren pressats ner alltmer i åldrarna berättar Fredrik Bratt, kommenderingschef för polisens nationella särskilda händelse Frigg.
– Vi är nere i åldrarna där vi pratar 13-åringar i alla fall. Rekryteringen präglas av en oerhörd cynism från uppdragsgivarna, säger Fredrik Bratt.
En anledning till rekryteringen av unga tonåringar är att de ännu inte är straffmyndiga – och processen kan gå oerhört snabbt.
– Det kan gå i princip hur fort som helst. Det kan vara så att din 13-åring sitter mellan mamma och pappa i tv-soffan och svarar på ett morduppdrag och du har ingen aning. Det är nästan så att fantasin är det som sätter gränser, säger han.
Fredrik Bratt betonar att riskerna är stora för de unga som tar på sig kriminella uppdrag – men också för deras familjer.
– Det skapar en konkret och tydlig hotbild mot din familj om du väljer att bli utförare. Det har vi ju flera bevis på, säger han.
Bakgrunden till utvecklingen är komplex, men en förklarande faktor är den inverkan som sociala medier har. Detta innebär att polisens arbete för att tackla problemet med unga utförare av grova brott har ändrats.
– Överföringen har skett till den digitala världen och sociala medier och krypterade meddelandetjänsten. Det gör utmaningen större för oss. Det räcker inte att åka ner med en målad bil till torget och prata med ungdomar, säger Fredrik Bratt.
Därmed har de kriminella som rekryterar barn möjligheten att också nå personer som har omhändertagits av socialtjänsten. DN:s genomgång visar att en stor andel av de barn som misstänks för grova brott har flytt från exempelvis sis- eller hvb-hem.
Fredrik Bratt bekräftar bilden av att barn rymmer från placeringar för att begå brott – vilket har tvingat polisen att prioritera just rymningar högre.
– Vi har ett jättestort fokus på unga män som försvinner från sis-hem och hvb-hem. Men även lite småstruliga killar som försvinner från sina föräldrar. Det är tyvärr så att vi i alla fall måste kunna avfärda att det här är en potentiell utförare, säger han.
Han fortsätter:
– Vi ser ju att det är här rekryteringen är som tydligast. Vi har väldigt mycket samverkan med bland annat Inspektionen för vård och omsorg för att tillsammans förhindra det här, säger Fredrik Bratt.
Varför tar barn på sig de här uppdragen?
– En del av svaret är att det är någon form av gigekonomi där man kan göra snabba pengar, möjligen på något förvridet sätt tycker att man blir någon. Men den stora frågan är ju varför svenska barn tycker att en karriär som mördare är lockande. Jag har inget svar där.
Enligt Fredrik Bratt skulle mer forskning på bevekelsegrunderna till denna typ av kriminalitet vara värdefull.
– Det är något för alla samhällets aktörer att fördjupa sig i, varför en 13-åring i Sverige kan välja den här utvägen. Vi lägger mycket krut på effekterna av denna brottslighet, säger han.
Den stora ökningen av ärenden där åklagare väcker bevistalan under det senaste året är en positiv sak även för polisen, enligt Fredrik Bratt – och skulle kunna leda till viktiga insikter för att tackla problemet med icke straffmyndiga utförare.
– Dels är det viktigt för alla inblandade att det klargörs vad som har hänt. Dels deltar vi inom polisen i de utredningarna, vilket bidrar till ett lärande. Det är otroligt viktigt för oss att förstå och exempelvis kunna få information som vi kan ha nytta av i andra delar, säger han.
Denna information kan vara av flera olika slag, men inte sällan specifik information om hur konflikterna mellan och inom olika kriminella nätverk ser ut för att polisen ska kunna jobba proaktivt och förhindra framtida brott.
– Det ingår ju i vårt stora uppdrag att se till att reducera den här brottsligheten. Vi måste hela tiden lära oss att bli bättre och förstå sammanhangen, säger Fredrik Bratt.
Vad innebär det för polisen att inte riktigt förstå bakgrunden till att 13–14-åringar går in i det här?
– Vi förändrar oss hela tiden efter att problemet förändras. Men att på djupet få hjälp med att förstå varför skulle bidra till att vi blir ännu bättre. Samtidigt finns det delar i det som ligger utanför vår myndighets uppdrag, säger han.
Fredrik Bratt betonar vikten av det förebyggande arbetet för att förhindra att rekryteringen av barn in i kriminalitet över huvud taget blir möjlig.
– Vi kan se att det är drivet av pengar, men man behöver hitta vad som sker innan detta. Det finns uppenbarligen en mängd ungdomar som är beredda att säga ”jag tar steget”, och till det har jag inget bra svar, säger Fredrik Bratt.
Fredrik Bratt menar att polisen har gjort stora framsteg vad gäller arbetsmetoderna och har en betydligt bättre översikt över problematiken nu jämfört med för ett par år sedan.
– Därför har vi också kunnat förhindra ett antal grova brott. Vi har fått stopp på många ungdomar som sannolikt har varit på väg att utföra de grövsta av alla brott, säger han.
Hur mycket vanligare har det blivit att ni stoppar utförare på väg att begå brott?
– Min uppfattning är att det är utbrett och att vi fångar väldigt många innan de lyckas begå brotten. Men det handlar också om att i ett tidigt skede få hem unga människor som har rymt, för de befinner sig naturligtvis då i en skör situation, och det är en god rekryteringsgrund för kriminella, säger Fredrik Bratt.
Läs mer:
Dramatisk ökning av antalet barn under 15 år som ställs inför rätta
Brottsligheten ökade när Danmark sänkte straffåldern
Ska ha anlitat barntorped – kan själv ha mördats av barn
