Miljarderna flödar in i den snabbväxande AI-sektorn och tekniken blir allt vassare.
Det innebär nya möjligheter – även för kriminella.
Det är nu enklare att skapa så kallade ”deepfakes”, alltså falska men verklighetstrogna bilder eller filmer av personer.
Polisen har i flera år varnat för att kriminella klonar röster i syfte att utge sig för att vara anhöriga som behöver pengar. Ett annat trick är att låtsas vara en bank, myndighet eller ett företag.
En anställd i Hongkong blev exempelvis lurad att föra över 25 miljoner dollar under förra året. Personen trodde att han pratade med sin chef, men det var en bedragare, enligt CNN.
Wall Street Journal tar upp problemet och tipsar om ett till synes enkelt men effektivt sätt att skydda sig; ett kodord som bara de närmaste inom familjen känner till och som sätter bedragaren på prov.
Det bör vara enkelt att minnas och får inte vara något som andra kan lista ut. Det gäller att komma ihåg att kriminella redan kan ha kommit över information om dig genom sociala medier och offentliga databaser.
Jan Olsson är kriminalkommissarie på Nationellt it-brottscentrum.
– Är man väldigt orolig kan man absolut använda sig av ett kodord, säger han.
Om ni inte kommit överens om något ord finns ett annat knep att ta till i stundens hetta.
– Ställ en fråga som bara den riktiga personen känner till svaret på, som ett minne från i somras eller vad ni käkade till middag sist ni träffades.
Jan Olsson tycker att det bästa knepet är att motringa, det vill säga att avsluta samtalet och ringa upp personen från telefonboken för att verifiera identiteten.
– Kommer samtalet vid en tidpunkt det inte brukar komma och handlar om att man ska lämna ut viktig information ska man göra en motringning.
Som exempel ger han personer som utgett sig för att vara ett strandat barnbarn på E4:an.
– Då har det inte bara handlat om en klonad röst utan även ett förfalskat nummer som ser ut att komma från den du känner.
Det finns ingen svensk statistik över den här typen av bedrägerier, men Jan Olsson säger att det i större utsträckning drabbar företag än privatpersoner. Han säger att det är vanligt att använda AI i allt från att skapa perfekta nätfiskemejl till ”deepfakes” och klonade röster.
– Jag har pratat med flera cybersäkerhetsföretag som säger att deras kunder attackerats. Jag vet också att flera större svenska företag drabbats, säger Jan Olsson och tillägger att det inte betyder att de gått på det.
Han menar att de kriminella ogärna låter fejkade samtal pågå en längre tid eftersom bristerna ofta blir tydligare då.
– Drar man ut på samtalen kommer man att genomskåda det.
Han beskriver den snabba AI-utvecklingen som besvärlig eftersom det blir enklare att genomföra komplexa brottsupplägg.
– Lösningen är att använda AI för att komma åt AI. Men busarna är de som uppfinner brotten och sedan får vi hitta på motmedel.
