I åratal har Polisen slagit i sina känsliga register för att bakgrundkontrollera sin egen personal. På så sätt har exempelvis poliser som misstänks för brott eller umgås med kriminella kunnat avslöjas. Men i april ifjol akutstoppades slagningarna eftersom myndigheten hade gjort en rättslig bedömning som visade att de kunde vara olagliga.
Stoppet fick allvarliga konsekvenser. Säkerhetshandläggaren Robert Falk beskrev i DN hur det blivit fritt fram för kriminella och infiltratörer att ta sig in i myndigheten.
Inte minst fick myndighetens bedömning följder för den dåvarande säkerhetschefen, som polisanmäldes och åtalades för anstiftan till dataintrång. Detta eftersom han ansågs bära ansvaret för registerslagningarna genom att beordra sina kolleger att göra dem. Han fick också tillfälligt sluta sitt nya jobb som säkerhetschef på Region Stockholm.
Men i torsdags förra veckan kovände plötsligt Polismyndigheten. En ny bedömning har gjorts som kommit fram till att slagningarna visst får göras. Dagen efter lades åtalet ned.
– Det är ju en diametralt motsatt tolkning som ändrar förutsättningarna totalt för åtalet, sade Per Nichols, åklagare vid Särskilda åklagarkammaren.
DN träffar Polisens nya säkerhetschef Christer Johansson och biträdande rättschef Sofie Lindblom efter de oväntade turerna.
Två olika besked på mindre än ett år. Hur kan man komma fram till två så olika saker?
– En rättslig bedömning är just en bedömning av den information man har vid det tillfället. Sedan har vi fått ny information av Säkerhetspolisen först nu i januari i år som gjorde att det finns anledning att ändra vår bedömning, och det har vi gjort, säger Sofie Lindblom.
Varför kontrollerade ni inte vad som gällde med Säpo redan för ett år sedan?
– Vi har i princip aldrig kontakt med andra myndigheter om våra rättsliga bedömningar. Så vi bedömde inte att vi behövde ta kontakt med Säpo. Så här i efterhand önskar man ju naturligtvis att vi hade gjort det. Det är lätt att vara efterklok.
Helomvändningen kommer, enligt Sofie Lindblom, efter ett förtydligande från Säkerhetspolisen som ska ha skett vid ett möte den 15 januari i år och som inte har dokumenterats.
Men Säkerhetspolisen vill inte kännas vid att något ska ha förtydligats. När DN frågar Säpo om myndigheten har varit otydlig och vad det i så fall är som förändrats, blir svaret att Säpo har haft samma uppfattning hela tiden, nämligen att Polismyndigheten får göra slagningarna:
”För Säkerhetspolisens del förhåller vi oss till den lagstiftning som finns och de vägledningar som vi tagit fram och där finns inget som förändrats. Vår uppfattning kring säkerhetsprövningar har varit densamma hela tiden”, skriver Säpos presstjänst i ett mejl till DN.
Polisens biträdande rättschef Sofie Lindblom anser att Säpo inte förrän vid mötet i januari förtydligade att säkerhetsskyddslagen inte hindrar polisen från att göra slagningar i de uppgifter och register som polisen har tillgång till.
– De har kanske haft den här uppfattningen hela tiden, men den har inte förtydligats för Polismyndigheten och det är ingenting som vi har kunnat läsa oss till.
Konsekvenserna för den tidigare säkerhetschefen blev stora. Kommer Polismyndigheten be honom om ursäkt?
– När vi fick ny information har vi verkligen jobbat snabbt för att få fram den här nya rättsliga bedömningen. Så det är väldigt svårt för oss att säga vad det är vi ska be om ursäkt för. Det är beklagligt att den ursprungliga bedömningen fått så långtgående konsekvenser, säger Christer Johansson.
DN har sökt den tidigare säkerhetschefen utan resultat.
Läs mer:
Polisen kovänder: Åtalet mot förre säkerhetschefen läggs ned
Polisens vändning: Tillåtet att registerkolla polispersonal
Efter DN:s granskning av säkerheten inom polisen: S kräver att regeringen agerar
Polisens kontroller kan ha varit olagliga – nu vill myndigheten få granska sin personal ännu mer
Polisförbundet: Oacceptabelt att det pågått så länge
Poliser varnar: Fritt fram för kriminella och främmande makt att ta sig in i Polismyndigheten
Polisens slagningar stoppas akut – kan bryta mot lagen
Polisens säkerhetssamtal: ”Kan vi lita på dig?”
DN granskar: Polisläckorna
