DN har i flera artiklar granskat säkerhetshaveriet inom Polisen, där personalen i åratal svävat i ovisshet om hur säkerhetsprövningar ska göras på ett lagligt sätt.
I början av 2022 ville polisens säkerhetsavdelning reda ut vad som gällde och skickade ut ett internt mejl som gav klartecken att slå i mycket känsliga system som exempelvis brottsregistret, misstankeregistret och spaningsregistret. Dessutom gjordes slagningar på familjemedlemmar. Det rör sig om hundratals slagningar som gjordes av otaliga personer inom Polismyndigheten under flera år.
Syftet var att vässa säkerhetsprövningarna för att förhindra att olämpliga personer tar sig in i Polisen, eller jobbar kvar.
Men i februari 2025 akutstoppade polisen plötsligt alla registerslagningar eftersom man hade upptäckt att de kunde vara olagliga. Det är nämligen Säkerhetspolisen, inte Polismyndigheten, som ska göra registerkontrollerna. Men Säpos slagningar är inte lika omfattande, uppger kritiker.
– Säpo kollar det mest uppenbara men de gör inte de prövningar som vi gör, och de går inte vidare på samma sätt, har Robert Falk, säkerhetshandläggare vid polisregion Väst tidigare sagt till DN.
I våras polisanmälde Polismyndigheten sin tidigare säkerhetschef som ansvarig för att de hundratals registerslagningarna gjordes. Det är enbart han som nu åtalas trots att kontrollerna har gjorts av andra, eftersom de ska ha agerat i god tro.
Den före detta säkerhetschefen åtalas för anstiftan av dataintrång.
Åklagare Per Nichols säger att fallet är principiellt intressant.
– Det som skiljer det här ärendet från andra som gäller dataintrång, är att det här inte riktas mot den som har gjort slagningarna. Utan mot en hög chef som gett order till sina anställda att använda polisens datasystem på ett visst sätt.
Är det inte bra att Polismyndigheten försöker skydda sig mot kriminella?
– Absolut, och det ligger i samhällets intresse att de gör noggranna kontroller av de som ska anställas. Men man får inte låta ändamålen helga medlen och ta till olagliga metoder. Då får en myndighet påkalla regeringens uppmärksamhet för att lösa det lagstiftningsvägen, säger Per Nichols.
Åklagaren säger också att det handlar om förtroende.
– Polisen har långtgående möjligheter att föra olika integritetskänsliga register men det är reglerat i detalj. Varje avvikelse innebär en kränkning av någon annans rättigheter, säger Per Nichols.
Den tidigare säkerhetschefen lämnade Polismyndigheten för ett år sedan, i slutet av år 2024.
Han är polis i grunden och har haft många tunga ansvarsposter. Åren 2019 till 2024 var han säkerhetschef och säkerhetsskyddschef vid Polismyndigheten.
Innan dess hade han under fem år samma tjänst vid Regeringskansliet. Han har också haft flera chefsroller inom Säkerhetspolisen vid avdelningar som bekämpar terrorism, grov brottslighet och andra säkerhetshot.
Han blev rikskänd år 2022 i samband med den så kallade polishärvan, efter att han som polisens säkerhetschef polisanmälde dåvarande polischefen Mats Löfving för brott mot dåvarande underrättelsechefen Linda Staaf. Anmälan lades ned av åklagare.
DN har haft kontakt med den åtalade som hänvisar till ett skriftligt uttalande där han bestrider ansvar men uppger att han inte kan utveckla det eftersom det rör sårbarheter i polisens säkerhetsskydd:
”Jag vill ändå vara tydlig med att polisens intensiva säkerhetsarbete de senaste åren varit helt avgörande för att skydda polisens verksamhet från mycket allvarliga hot”.
Läs mer:
Efter DN:s granskning av säkerheten inom polisen: S kräver att regeringen agerar
Poliser varnar: Fritt fram för kriminella och främmande makt att ta sig in i Polismyndigheten
Polisförbundet: Oacceptabelt att det pågått så länge
Polisens slagningar stoppas akut – kan bryta mot lagen
