Den 28-åriga kvinnan, som dömts för falsk tillvitelse och grov falsk beskyllning till nio månaders fängelse, har enligt tingsrättens dom stått under stort tryck att fullfölja falska anmälningar om våldtäkter och misshandel mot en man.
Påtryckningarna mot henne ses som så allvarliga att hon fått mildare straff.
Själv har kvinnan alltså inte varit drivande i fallet, även om det var hon som från början kom med de falska uppgifterna. Det är tvärtom Polismyndigheten själv som till en del drivit på, konstaterar rätten.
Det skedde genom två anställda på BOPS, Enheten för brottsoffer- och personsäkerhet.
I domen mot kvinnan skriver tingsrätten att det poliserna gjort är ”häpnadsväckande” och att ”det framstår som uppenbart att dessa tjänstemäns agerade inneburit att Polismyndigheten i viss mån medverkat till att den aktuella brottsligheten uppstått.”
Anklagelserna mot mannen kunde avfärdas bland annat genom att man konstaterat att han använt mobil och bank-id på en helt annan plats vid tidpunkten för när brotten skulle ha begåtts.
De två poliserna ansåg dock att han var en mycket farlig brottsling och ”rovdjursstalkare”.
När det framkom att kvinnans uppgifter var felaktiga – och att hon misstänktes för falsk beskyllning – uppvaktade poliserna både den aktuella åklagaren i fråga, för att försöka påverka rättsprocessen, och även kvinnans försvarsadvokat, för att ”lägga upp en försvarsstrategi”.
De båda poliserna åtalas nu misstänkta för tjänstefel. De båda nekar till brott, enligt stämningsansökan mot dem.