Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt

Johannes Klenell: Hjälp! Har sossarna blivit ett tjejparti?

maj 23, 2025

William Nylander: ”Enkelt att komma in i ett sådant bra lag”

maj 23, 2025

Dokument: Planerna kring Centralstationen har ”ohanterbar katastrofpotential”

maj 23, 2025

Andreas Johansson Heinö: Trump har gjort Springsteen till ännu en musiker med fånigt plakat i handen

maj 23, 2025

Ledare: Upphovsmannen hymlar i alla fall inte med vad motorsågen står för

maj 23, 2025
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » Politisk strid väntar om försvarsupprustningen
Politik

Politisk strid väntar om försvarsupprustningen

NyhetsrumBy Nyhetsrumapril 14, 2025
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn

Bara tre månader har gått sedan Donald Trump svors in som USA:s president. Under den tiden har kartan ritats om både för säkerhetspolitiken och för handelspolitiken. Osäkerheten om framtiden är större än på mycket länge.

Det har i sin tur lett till att de svenska riksdagspartierna tvingats omvärdera tidigare benhårda principer. Att låna till utgifter har varit närmast tabu, men nu ställer sig samtliga bakom en rejäl ökning av statsskulden för att finansiera i första hand försvaret. Det visar DN:s enkät till riksdagspartierna.

Motiveringen är att det krävs snabba pengar för att omgående få i gång upprustningen.

– Givet det säkerhetspolitiska läget så räcker det inte med vanlig upprustning om vi ska kunna investera både i militärt och civilt försvar på kort tid för att öka vår trygghet. Och det är exakt därför man ska ha starka statsfinanser, säger S ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg.

S har föreslagit en totalförsvarsfond på minst 250 miljarder kronor för att finansiera upprustningen av både det militära och det civila försvaret. Meningen är att den ska lånefinansieras. Regeringen och SD har å sin sida aviserat att Sverige behöver låna minst 300 miljarder kronor enbart till det militära försvaret.

– Man kan välja att rusta upp först när det rullar fiendetrupper över landets gränser men det är en dålig metodik. Det är bättre att rusta upp i avskräckande syfte, säger Edward Riedl (M), finansutskottets ordförande.

Ambitionen är att upprustningen med tiden ska finansieras via den vanliga budgeten. Men hur det ska gå till är en diskussion som knappt ens börjat. Just nu lutar sig partierna mot de starka svenska offentliga finanserna och att vi har en av EU:s lägsta statsskulder – det gör att det går att låna pengar för att skynda på utvecklingen.

Bakom planerna på att låna till försvaret döljer sig en annan potentiell konflikt. Flera partier anser att en upprustning kräver att vi också investerar i det civila försvaret, som infrastruktur och vården. Vad som ska räknas in är oklart.

Moderaternas hållning är i grunden restriktiv.

– Det som handlar om andra politiska ambitioner ska primärt hanteras inom ramen för ordinarie budgetförhandling och budgetutrymme. Inte med kortsiktigt lånade pengar. Där hoppas jag också att vi kan nå en samsyn, säger Edward Riedl.

Socialdemokraterna vill däremot att fler satsningar utöver det militära ska ingå.

– Vi är i ett läge där vi har krig i Europa och där det amerikanska deltagandet i Europa är ifrågasatt. Det tvingar oss till att göra satsningar på totalförsvaret för att vi ska kunna värna vår integritet, självständighet och demokrati. Då är det rimligt att man gör det med lånefinansiering, säger Mikael Damberg (S).

En annan diskussion är hur upplåningen slår mot det finansiella ramverket. Regeringen lånar redan nu pengar för att stötta Ukraina, därtill kommer försvarsupprustningen och andra investeringar som kan följa i dess spår. Det leder till att kommande regeringar knappast kan leva upp till det så kallade balansmålet, som innebär att statens finanser ska gå plus minus noll över en konjunkturcykel.

Här finns också en oenighet bland partierna. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna anser att staten behöver låna mer för att satsa på till exempel sjukvården, klimatomställningen och järnvägen, även om det påverkar det finansiella ramverket. De andra motsätter sig att Sverige går ifrån balansmålet.

– Det ska vi absolut inte, nu går vi från ett överskottsmål till ett balansmål. Att gå till ett underskottsmål vore väldigt olyckligt och skulle resultera i ökande statsskuld, högre inflation, högre räntor samt – mycket sannolikt – en lägre värderad svensk krona, kommenterar Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson.

Martin Ådahl (C) instämmer i det resonemanget:

– Stabila statsfinanser där vi klarar av att prioritera är grunden för att klara av oförutsedda kriser, så det är klokt att på sikt återgå till balansmålet. Balansmålet innebär ju att vi sparar i goda tider för att ha utrymme att öka utgifterna i kris.

Miljöpartiet anser dock att Sverige behöver låna mer för att rusta Sverige på andra områden än bara det militära.

– Ja, Sverige behöver genomföra stora investeringar för att stärka vår konkurrenskraft och genomföra den gröna omställningen. Det handlar bland annat om att rusta upp och bygga ut vår järnväg, bygga ut elförsörjningen och investera i framtidens teknologier, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson.

Fakta.Det finansiella ramverket

● Enligt det nuvarande finansiella ramverket ska Sveriges statsfinanser gå med överskott på 0,33 procent över en konjunkturcykel.

● Sex av åtta riksdagspartier är överens om att från och med 2027 ska Sverige i stället ha ett balansmål, det vill säga att statens finanser ska gå plus minus noll. MP och V är inte med på den överenskommelsen.

● Partierna bakom överenskommelsen är eniga om att avvikelser får göras från balansmålet om det kan motiveras av till exempel krig eller andra oväntade omvärldshändelser.

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

Harvard nekas ta in utländska studenter

Politik maj 22, 2025

Ledare: Alla partier behöver någon som säger det obekväma

Politik maj 22, 2025

Det säger partierna om Gaza: ”Regeringen gör allt man kan”

Politik maj 22, 2025

Omstritt stöd till kärnkraft klubbat i riksdagen

Politik maj 21, 2025

Sidas GD om Gazastödet: Vi jobbar helt i regeringens linje

Politik maj 21, 2025

Nu ska det röstas – är kärnkraften värd pengarna?

Politik maj 21, 2025

Sida vill ge nödhjälp till Unrwa – bakbinds av regeringen

Politik maj 20, 2025

Annie Reuterskiöld: S och M behöver varandra lika mycket som de behöver ny kärnkraft

Politik maj 20, 2025

Nya porrlagen får Cara att vilja flytta: ”Ingen har frågat oss”

Politik maj 20, 2025

Redaktörens Val

William Nylander: ”Enkelt att komma in i ett sådant bra lag”

maj 23, 2025

Dokument: Planerna kring Centralstationen har ”ohanterbar katastrofpotential”

maj 23, 2025

Andreas Johansson Heinö: Trump har gjort Springsteen till ännu en musiker med fånigt plakat i handen

maj 23, 2025

Ledare: Upphovsmannen hymlar i alla fall inte med vad motorsågen står för

maj 23, 2025

Fotbollslandslaget återvänder till Ullevi – efter 16 år

maj 23, 2025

Senaste Nytt

Studie om ”fotbollshjärnan” skapar forskarbråk

maj 23, 2025

Mållöst toppmöte i Malmö – Pontus Jansson ut skadad

maj 23, 2025

Helmerson: Vill du känna dig gammal? Fråga efter vykort

maj 22, 2025
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2025 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?