Potatispriserna i Ryssland har tredubblats det senaste året. I början av maj kostade den så viktiga basvaran motsvarande 10 kronor kilot, enligt den ryska oberoende nyhetssajten Meduza.
10 kronor kilot kan tyckas lite, eller åtminstone inte anmärkningsvärt mycket för potatis, men då ska man komma ihåg att en genomsnittlig månadslön i Ryssland är ungefär 8 000 kronor.
Den främsta förklaringen till prisökningen är fjolårets dåliga skörd. Jordbruksektorn har samtidigt drabbats hårt av stigande priser på bränsle, gödningsmedel och transporter. Till och med president Vladimir Putin har medgett att potatis numera är en bristvara i Ryssland, enligt Moscow Times.
Men det är inte bara potatispriset som skjutit i höjden de senaste åren. Under 2024 ökade priset på lök med drygt 48 procent och smör med 36 procent, enligt Rysslands statistikmyndighet Rosstat.
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, menar att de skenande matpriserna ger en inblick i hur den ryska ekonomin mår – egentigen.
Enligt honom finns det skäl att tro att inflationen i Ryssland är högre än vad den officiella statistiken visar, det vill säga 10 procent.
– Mycket av den ekonomiska statistiken som kommer från Ryssland är nu är en del av ett narrativ som går ut på att Ryssland är starkt, att ekonomin går bra och att sanktionerna mot landet inte spelar någon roll. Det är en del av krigspropagandan.
Med sina justerade inflationssiffror väljer den ryska regimen helt enkelt inte att visa hela sanningen, menar han.
Skönmålade inflationssiffror gör att även bruttonationalproduktionen, storleken på Rysslands ekonomi, framstår som större än vad den är.
– Om du trycker ned den officiella inflationssiffran ser det ut som att din ekonomiska tillväxt har varit bättre än vad den faktiskt varit. Det är egentligen bara luft i form av prisökningar.
Hur dåligt går det för rysk ekonomi? Enligt Torbjörn Becker är det svårt att säga med säkerhet. Men några saker vet man:
– Alla länder har en budgetrestriktion att förhålla sig till – får man mindre betalt för sin råvaruexport samtidigt som man vill spendera mer pengar, så är det inte långsiktigt hållbart, säger han och fortsätter:
– Det leder till stora obalanser i det ekonomiska systemet.
40 procent av den ryska statskassan går till att strida i Ukraina, enligt 2025 års budget. Även om krigsindustrin blomstrar och arbetslösheten hålls nere finns det sektorer som får stå tillbaka till förmån för kriget.
– Sjukvård, skola och vägar, till exempel, blir inte av på den nivå som det skulle ha blivit annars, säger Torbjörn Becker.
Liknande situation i Sverige hade förmodligen lett till ilska och protester. Men i ett land som Ryssland, där demokratin, yttrandefriheten och rättsäkerheten är begränsad, är det svårt att veta vad folk egentligen tycker. De opinionsundersökningar som finns bör tas med ”en jättestor nypa salt”, enligt Becker, eftersom ”fel” åsikter riskerar att leda till repressalier.
Läs mer:
Ryska maten som ökar mest i pris: ”Putin bekymrad”
Putin kritiseras inifrån – eliten trött på dålig ekonomi