En högljudd strid om priset på bensin och diesel har blossat upp i valrörelsens slutspurt. Liberalerna anklagar Miljöpartiet för att vilja höja drivmedelspriserna kraftigt – och MP svarar med anklagelser om att regeringen låst fast Sverige i ett fossilberoende.
Men som DN tidigare rapporterat kan prishöjningar med flera kronor på bensin och diesel vänta redan i höst, oavsett vilka som vinner valet. Ett EU-undantag som tillåter Sverige att ha lägre skatter på fossila drivmedel löper då ut.
Klimatminister Romina Pourmokhtari har gått hårt åt oppositionen för att vara otydlig med hur mycket bränslepriserna kommer att stiga, men ger själv inget tydligt svar i frågan.
Om ni vinner valet, kommer du då att försöka stoppa skattehöjningarna i höst?
– Sverige har gjort den här sänkningen för att skydda svenska hushåll och företag från en exceptionell oljeprischock. Min utgångspunkt är att såna krisåtgärder är just tillfälliga och används i exceptionella tider.
Så drivmedelspriserna kommer att stiga med er som regering?
– Vi kommer inte att gå till val på höjd reduktionsplikt och höjda bränsleskatter. Det är en förbannelse att vår klimatpolitiska debatt har hamnat i den här bränslepopulismen åt båda håll. Vårt fokus behöver ligga på att göra alternativet mer attraktivt.
Kan du vara tydlig mot väljarna, kommer det att bli dyrare med bensin och diesel?
– Vi kommer inte lägga tryck på dyrare bränsleskatter eller på högre inblandning av biodrivmedel.
Regeringens egna experter menar dock att just högre bränsleskatt och inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel är nödvändigt för att klara klimatmålen till 2030. Det beskedet var tydligt i den styrmedelsutredning som regeringen tillsatte 2024 och som presenterade sina förslag i våras.
Men Romina Pourmokhtari menar att det inte krävs – och att regeringen, om Tidöpartierna vinner valet, kommer att klara klimatmålen på andra sätt.
Hur då?
– Så länge Liberalerna har möjlighet att vara med och påverka klimatpolitiken så kommer vi kunna klara det här.
Har era experter fel?
– Jag förstår att de tycker att det lättaste är att bara höja priserna, men det har inget stöd hos svenska folket.
Er utredare menar att vi bör ha drivmedelspriser i nivå med grannländerna. Skulle det vara ett problem?
– Ja, det är ett problem eftersom svenska folket inte vill ha det. Så jag måste hitta andra vägar framåt för klimatpolitiken. Mitt fokus behöver ligga på att göra det fossilfria alternativet billigare, enklare och mer tillgängligt.
Även elektrifieringen har dock bromsat in i Sverige under Tidöpartiernas tid vid makten. Förra året låg Sverige sist bland de nordiska länderna i andelen elbilar i nybilsförsäljningen. Inbromsningen har enligt Naturvårdsverket bland annat orsakats av de låga drivmedelspriserna, en bild som Romina Pourmokhtari delar.
– Det är väldigt tydligt att våra billigare priser på det fossila påverkar elektrifieringstakten. Men vi har rusat fram med laddinfrastruktur och Energimyndigheten beskriver nätet av snabbladdare som nästan heltäckande, säger hon.
Antalet laddstolpar har ökat snabbt under mandatperioden och försäljningen av elbilar har tagit mer fart de senaste månaderna. Romina Pourmokhtari ger en rad förslag på hur elektrifieringen ska öka än mer i tempo – L vill se slopad elskatt vid laddning, högre milersättning för elbilar, och att målet om minst 70 procent lägre utsläpp till 2030 inom inrikes transporter ersätts med ett rent elektrifieringsmål.
Sammantaget har dock samtliga klimatmål kommit längre bort, enligt Naturvårdsverkets underlag till nästa regering. Orsaken är, bland annat, de ökade utsläppen från biltrafiken. Romina Pourmokhtari har tidigare sagt att hon ska avgå om hon tar Sverige längre från klimatmålen – men slår i stället tillbaka mot hur myndighetens bild har uppfattats.
– Det är fel att beskriva fyra års klimatpolitik utifrån ett enskilt år. Vi har samtidigt byggt om energisystemet, ökat elektrifieringen och skapat förutsättningar för stora utsläppsminskningar framåt. Vi var tvungna att hantera en kostnadskris där drivmedelspriserna skenade och jag är stolt över att vi lyckades göra det på ett sätt där utsläppen under mandatperioden ändå kunde minska under tre av fyra år.
Stigande bränslepriser kan vänta efter valet
Genom flera politiska beslut under mandatperioden har regeringen pressat ner drivmedelspriserna i Sverige till bland de lägsta i hela EU, där endast Malta just nu har lägre bensinpris.
Men de lägre priserna är sannolikt tillfälliga, som DN rapporterat. De skattesänkningar som regeringen genomfört under 2026 har krävt ett undantag från EU-regler. Under hösten löper undantaget ut, vilket gör att skatten kommer att höjas med sammanlagt runt 4 kronor för dieseln och 3,40 för bensinen.
Från 2028 väntas ytterligare en höjning när EU inför ett system för handel med utsläppsrätter kallat ETS2 för inrikes transporter.
Källa: DN.
Läs mer
Så går det med klimatet efter fyra år med Tidöregeringen
Experter: Kraftigt höjda bränslepriser väntar – oavsett regering