Den 1 december ska Polismyndigheten börja utfärda den statliga e-legitimationen Sverige-id. Syftet är att garantera en trygg och tillgänglig elektronisk identifiering för alla som är folkbokförda i Sverige.
– Sverige behöver en robust och långsiktig lösning för elektronisk identifiering, sa civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande när regeringen lade fram förslaget i maj i år.
Men Dagens Nyheters granskning visar att det vid lanseringen varken kommer att gå att deklarera hos Skatteverket eller söka föräldrapenning hos Försäkringskassan med hjälp av Sverige-id. Privata aktörer som banker, betaltjänster och e-handelsföretag är dessutom helt utestängda.
Orsaken går att spåra till det regeringsuppdrag som våren 2025 lade ansvaret för utvecklingen av Sverige-id på Polismyndigheten. Enligt det ska den statliga e-legitimationen använda sig av något som kallas auktorisationssystem för elektronisk identifiering.
Det är ett slags upphandlingsmodell som tillhandahålls av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och som i dag används för inloggning med Bank-id och Freja EID. I stället för att varje myndighet på egen hand ska upphandla inloggning med e-legitimation ansluter de sig till systemet för att använda tjänsterna till ett centralt förhandlat pris.
Men auktorisationssystemet har två problem. Dels är det i dagsläget stängt för privata aktörer. Dels har Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikverket begärt dispens från att använda systemet – trots att det sedan den 1 oktober i år varit obligatoriskt för myndigheter att ansluta sig.
DN har tagit del av de tre myndigheternas skrivelser till Regeringskansliet, där de kritiserar auktorisationssystemet som både dyrt och dåligt utformat. Bland annat bedömer de att det skulle medföra merkostnader på mellan 10 och 50 miljoner kronor att ansluta sig till Diggs system.
”Auktorisationssystemet måste ge Försäkringskassan tillräckliga förutsättningar för att fullgöra myndighetens ansvar för säkerhet, tillgänglighet och kontinuitet i den egna verksamheten. Det anser vi att det inte gör som konstruktionen är i dag”, skriver Försäkringskassans presstjänst i en kommentar till DN.
Även Polismyndigheten har i två skrivelser till justitiedepartementet kritiserat systemet som Digg tagit fram. De 26 augusti skriver Polisen att ”Digg inte avser att erbjuda privata aktörer inloggning med Sverige-id”.
Polisen lyfter också faktumet att Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikverket ansökt om att ställa sig utanför systemet. De konstaterar att Digg ”inte verkar ha lyckats skapa en tjänst som ens den mycket begränsade och genom tvingande lagstiftning anslutna” mottagarna ser som användbar: ”Eftersom flera av de största användarna hemställt hos regeringen om att få slippa vara anslutna till tjänsten”.
Digg svarar i en replik den 1 september att det inte ingår i myndighetens uppdrag att låta privata aktörer ansluta sig till systemet – och att polisen därför själva skulle behöva teckna avtal med privata bolag som vill använda Sverige-id.
När Dagens Nyheter kontaktar myndigheterna tillbakavisar båda att det skulle finnas någon form av konflikt i frågan.
– Vi har inte något uppdrag att erbjuda auktorisationssystemet för privata aktörer, utan bara offentliga aktörer. Det är förstås jätteviktigt att det kommer ett bra alternativ för privata aktörer, men polisen kommer inledningsvis endast att erbjuda Sverige-id via auktorisationssystemet, säger Anna Bünger som är avdelningschef på Digg.
På Polismyndigheten leds arbetet med Sverige-id av Paul Larsson som är chef över serviceavdelningen.
– Vi har inte haft som avsikt att kritisera, utan att vara tydliga med att det i dagsläget saknas möjlighet för privata aktörer att kunna koppla upp sig mot Sverige-id, och det krävs för att tjänsten ska få så bra spridning som möjligt, säger han.
Varför erbjuder ni inte privata aktörer ett annat alternativ för att ansluta sig till Sverige-id?
– Vi har inte haft något sådant val, utan vårt regeringsuppdrag pekade på att vi skulle använda auktorisationssystemet.
Skatteverket, Trafikverket och Försäkringskassan har ansökt om att stå utanför systemet, betyder det att de därför inte kan ansluta sig?
– Så är det.
Just nu förs en dialog mellan Regeringskansliet, Digg och Polismyndigheten om hur Sverige-id ska kunna öppnas för fler aktörer. Men i dagsläget kan ingen part svara på när en lösning kan finnas på plats.
– Det här är en otroligt viktig reform, och vi är väldigt glada att vi snart är i mål. Men det kommer att vara ett successivt införande, även om förhoppningen är att ha med så många aktörer som möjligt från den 1 december, säger Paul Larsson.
Men med bara tre veckor kvar till det datumet saknas dock fortfarande ett färdigt avtal mellan Digg och Polismyndigheten om att ansluta Sverige-id till auktorisationssystemet. Båda parter uppger att de hoppas att det är undertecknat innan månadsskiftet.
– Vi hoppas på det, men vi har en pågående dialog mellan Polisen och Digg och något beslut är inte fattat, säger Anna Bünger.
När avtalet är undertecknat har statliga myndigheter tre månader på sig att införa stöd för Sverige-id. Digg kan dock bevilja undantag för myndigheter som inte hinner införa den statliga e-legitimationen inom den tidsramen.
– Jag skulle säga att huvuddelen av myndigheterna förmodligen ansluter sig under våren 2027, säger Anna Bünger.
DN har sökt civilminister Erik Slottner (KD) för en kommentar om processen. Presstjänsten hänvisar dock bara till skriftliga svar.
”Hur e-legitimationen kommer fungera tekniskt är en fråga för Polismyndigheten och dessa frågor måste därför tas med dem”, skriver presstjänsten.
När det gäller de tre myndigheternas ansökan om dispens bereds de på departementet, uppger presstjänsten.
Fakta.Auktorisationssystemet
För att varje myndighet ska slippa upphandla inloggning via e-legitimation separat tillhandahåller Myndigheten för digital förvaltning (Digg) en avtalslösning som heter Auktorisationssystem för elektronisk identifiering.
Via systemet får myndigheter och andra offentliga aktörer i dag tillgång till e-legitimation via Bank-id och Freja EID till ett avtalat pris. Även Sverige-id ska ingå i auktorisationssystemet vid lanseringen.
Från den 1 oktober 2026 är det obligatoriskt att ingå i auktorisationssystemet, men DN:s kartläggning visar att tre tunga myndigheter har begärt ett tillfälligt undantag: Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikverket.
De hänvisar bland annat till bristande funktioner och stora merkostnader för att ansluta sig till systemet. Försäkringskassan räknar med en merkostnad på 30–50 miljoner för att ansluta sig plus löpande kostnader, Skatteverket räknar på 10 miljoner kronor per år och Trafikverket på 12–15 miljoner kronor per år.
Fakta.Så fungerar Sverige-id
Vad är Sverige-id?
En statlig e-legitimation som införs den 1 december 2026 och ska fungera som ett alternativ till Bank-id och Freja EID, fast med högre säkerhetsnivå.
Vem kan skaffa Sverige-id?
Svenska medborgare och utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige (samt vissa diplomater) kan skaffa Sverige-id från året man fyller nio år.
Hur fungerar Sverige-id?
Från 1 december kan svenska medborgare ansöka om ett nationellt id-kort och Sverige-id via polisen, och utländska medborgare om identitetskort för utlänningar. Ansökan kostar 500 kronor och med hjälp av id-kortet går det att aktivera e-legitimation i en mobilapp.
Var fungerar Sverige-id?
Vid lanseringen kommer den statliga e-legitimationen att fungera på Polisens hemsida och möjligen hos ett fåtal andra myndigheter. Från våren 2027 kommer det att bli obligatoriskt för andra myndigheter att ansluta sig, men när privata aktörer som banker och betaltjänster kan ansluta sig går inte att svara på.
Går Sverige-id att använda i andra länder?
På sikt är tanken att Sverige-id ska gå att använda som e-legitimation även i andra EU-länder.