Fyra fartyg har skadat undervattenskablar och gasledningar de senaste två åren, på väg till eller från Ryssland. DN:s kartläggning har tidigare visat att det är ovanligt många.
Den 17-18 november 2024 skadades till exempel en kabel mellan Finland och Tyskland och en annan mellan Sverige och Litauen. Det kinesiska fartyget Yi Peng 3 misstänktes. Kina säger att allt var en olycka, men svenska myndigheter utredde om det inte i själva verket var fråga om sabotage.
Tidigare i veckan sade den svenska haverikommissionen att det inte går att bevisa varken olycka eller avsiktligt sabotage.
Det svenska rättsystemet har även lagt ner misstankarna om sabotage mot Maltaflaggade Vezhen, som den 26 januari skadade en datakabel mellan Lettland och Gotland. Då sade åklagaren att det var en olycka.
Professor Hans Liwång menar att debatten om kabelbrotten skapat motsättningar och problem.
– Det är inte faktumet att vi inte får reda på vad som egentligen har hänt som skapar problemen, utan att någon av betydelse säger att den redan har allting klart för sig. Då kan man ju börja misstänka att vissa befattningshavare har information som vi andra inte har. Eller att de fattar beslut på väldigt lösa grunder, säger han och tar som exempel att Tysklands försvarsminister sagt att kabelbrotten varit sabotage.
Professorn i försvarssystem kan själv inte bedöma om de fem kabelbrotten har varit sabotage eller olyckor.
– Det kan nog vara så att vi faktiskt aldrig riktigt får reda på orsakerna och att vi får leva med det. Visst, det påverkar viktiga delar av samhället, men detta är ändå inte ett hårt slag mot staten.
Regeringen gav på onsdagen ett nytt uppdrag till MSB, Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Post- och telestyrelsen, Polismyndigheten och Kustbevakningen att snabbare upptäcka och rapportera misstänkta kabelbrott.
På det sättet ska Kustbevakningen kunna ingripa snabbare mot ett misstänkt fartyg. Regeringen anser också att informationen måste förbättras mellan myndigheter och privata företag som äger eller driver fiberoptiska kablar i Östersjön.
– Bättre samarbete är det viktigaste för att det ska gå snabbare mellan upptäckt och operativ insats, sade ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) under en presskonferens.
Han har också gett myndigheterna i uppdrag att ta fram en samlad bild av hur vanliga kabelbrott är.
Hans Liwång tror att regeringens åtgärder kan minska osäkerheten kring kabelbrotten.
– Vi kanske kan lära oss av dem i stället för bara springa i vänstervarv och vara upprörda, säger han.
– Vi kan gå bort från fokus på vem det var som gjorde det och i stället säga, okej nu har det hänt, vad ska vi lära oss av det?
Han menar att ökad kontroll på fartygstrafiken i Östersjön kan ha effekt, oavsett orsaken till kabelbrotten. När besättningarna känner sig mer övervakade och är de troligen noggrannare och minskar olycksrisken.
Patrik Oksanen är författare och säkerhetspolitik debattör knuten till tankesmedjan Frivärld och Försvarshögskolan. Han har just kommit ut med en bok om rysk hybridkrigföring, där han skriver om kabelbrotten.
– Vi är ju en lagbunden stat där det finns rättsäkerhet Och det är väldigt svårt att bevisa uppsåt i den här typen av fall. När det gäller de kinesiska fartygen som misstänkts har kinesiska myndigheter motarbetat eller stoppat möjligheten att genomföra en ordentlig utredning. Det är ju också meningen med den här typen av händelser, det ska skapas en osäkerhet kring vad som är avsikt och inte avsikt. Vi ska bråka om det, det är tanken bakom hybridkrigföring, säger han.
Patrik Oksanen tror att den övervägande delen av kabelbrotten handlar om medvetna sabotage.
– Man måste se den strategiska kontexten. Det handlar om Baltikums elsäkerhet, några av händelserna inträffade precis innan Baltikum skulle frikoppla sig helt från det ryska elsystemet.
Han tror också att det kan dröja innan sanningen kommer fram.
– Osäkerheten är ett av kärnelementen i hybridkrigsföringen. Och kabelbrotten i Östersjön har mindre än två år på nacken. Du kan ju jämföra det med cyberangrepp. Det tog ganska lång tid innan vi började prata öppet om att ryska staten eller Kina för den delen, Nordkorea eller Iran gör cyberangrepp.
Läs mer:
Vanligt att kablar går sönder – men sällan i Östersjön
Spåren efter Eagle S leder till lyxhotell i Dubai
