Det har blivit dyrare att leva i Ryssland. Priserna har ökat mer än väntat. Men för Michail, som egentligen heter något annat, är det inga problem.
Han bor i en villaförort i norra Moskva. Efter krigets inledning såg han fram emot mindre buller från flygplanen som har sin inflygningsväg i närheten. Så har det inte blivit.
”Trots att jag är van vid att ekonomin snabbt kan svänga så är jag förvånad. Det finns mycket pengar, urbana områden renoveras och rustas upp, parkerna har modern landskapsarkitektur. Vi har slutat köra bil. I vår by har vi bara fem minuter till moderna tåg. Allt detta tillverkas i Ryssland. Flygplatsen Sjeremetjevo, Rysslands största, jobbar med full kapacitet”, skriver han till DN.
Det finns flera tecken på att rysk ekonomi går som tåget. Köpkraften är stark. Arbetslösheten ligger på rekordlåga 2,6 procent. En ökande efterfrågan på alltifrån kläder till vapen har gett ny livskraft till ryska tillverkningsorter. Den Internationella valutafonden (IMF) förväntar sig att Rysslands BNP växer 3,2 procent i år, vilket är mer än både i Europa och USA.
– Rysslands ekonomi har haft en stark återhämtning efter att kriget inleddes 2022, starkare än vad vi trott. Sett till den mängd sanktioner som införts har de klarat sig väldigt väl, säger Sinikka Parviainen, senior ekonom på Finlands centralbank.
Hon har följt rysk ekonomi i 10 år och även bott i Ryssland.
– Jag känner till personer som flytt på grund av kriget men som nu fått så bra jobberbjudanden från Moskva och Sankt Petersburg att de funderar på att flytta tillbaka. Man behöver specialister och ingenjörer och staten är villig att skjuta till pengar, säger hon.
Men det finns mörka moln. Flera ekonomer ser tecken på att den ryska ekonomin är överhettad. Exempel på det är den höga inflationen i landet, som i juni låg på 8,6 procent enligt officiell data. Andra uppgifter pekar på att den är så hög som 30 procent. För att dämpa prisökningarna har centralbanken höjt styrräntan till 18 procent.
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, pekar på en kombination av höjd efterfrågan och snabba löneökningar som orsak till läget.
– Rysslands ekonomi har pyspunka snarare än att ballongen smällt i ansiktet på befolkningen. Det har blivit lite dyrare att köpa utländska produkter, det är svårare att resa i Europa och man har en sämre ekonomisk framtid. Men det är faktorer som går att hantera.
Det blir även svårare för Ryssland att finansiera kriget i Ukraina. Ett tecken på det är att man i juni röstat ja för att höja inkomstskatten för de allra rikaste, säger Torbjörn Becker.
– Statsbudgeten ska finansieras på något sätt. Inkomstskatten har just höjts och man pratar om att kanske ändra bolagsbeskattningen.
Rysslands ekonomi bärs upp av råolja och naturgas, som står för runt 40 procent av de statliga intäkterna. Även det faktum att rubeln har tappat i värde mot andra valutor gynnar exporten. Sanktionerna har gjort det svårare att sälja olja och kol till väst, men miljarderna fortsätter att rulla in. Det finns rapporter om att rysk råolja ”tvättas” i mellanländer som Indien och därefter exporteras till Europa och USA.
– Så länge vi lever i en global ekonomi som drivs av fossila bränslen kommer Ryssland att ha inkomster, säger Sinikka Parviainen.
– Det finns argument för att vi inte satt tillräckligt stor press på Ryssland och de länder som hjälper dem att kringgå sanktionerna, säger Torbjörn Becker.
Ryssland står nu inför ett nytt historiskt skifte, säger Sinikka Parviainen. För första gången sedan Sovjetunionens fall spenderar landet mer på sina militärutgifter än vad de gör på sociala utgifter.
Framöver innebär det flera utmaningar. Tillväxten drivs av offentliga utgifter, vilket betyder att staten måste massera ekonomin för att den ska fortsätta växa. Redan nästa år spås tillväxten sjunka till 1 procent, enligt BOFIT. Ryssland hämmas också av det faktum att de har svårt att vidga sin export till följd av sanktionerna. Av samma anledning drabbas även industri, innovation och utveckling eftersom importen av både varor och tjänster är begränsad.
– Jag tror inte att Ryssland kommer att kunna hitta tillbaka till det internationella systemet på åtminstone ett decennium. För mycket har hänt, säger Sinikka Parviainen.
Även Torbjörn Becker ser utmaningar som framför allt kan växa sig stora på längre sikt. Han jämför situationen med länder som Kuba, Iran och Nordkorea.
– Alla ekonomiska kriser börjar med en makroekonomisk instabilitet som man inte lyckas hantera. En obalans byggs upp. Man vet aldrig när det leder till den kollaps som man i backspegeln kallar för kris. Men det scenariot är helt möjligt för Ryssland, att det kommer till en punkt när befolkningen tappar förtroendet för det finansiella systemet.
– Ryssland riskerar att få en rejäl ekonomisk kris och den risken ökar just nu, fortsätter han.
Sommaren går in i sin varmaste period på många platser. Men på Moskvas gator frodas utelivet. En kvinna som DN pratat med berättar om fullsatta restauranger och barer, också mitt i veckan.
Även hon har märkt av inflationen som pressat upp priserna på det mesta, från mat till de nya kinesisktillverkade bilarna som ersatt de europeiska och amerikanska modellerna.
”På ytan har Moskva förändrats väldigt lite sedan anfallskriget. Det kanske låter konstigt. Mycket håller öppet. Men så är det här”, konstaterar hon.
Fakta.Om statistiken
DN har inhämtad information om rysk ekonomi från Internationella valutafonden, Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader (BOFIT) och från officiella ryska källor. Det finns anledning att ifrågasätta den ryska statistikens äkthet, enligt Torbjörn Becker, eftersom data numera är en del av ett informationskrig mellan Ryssland och väst.
Sedan juni är det dessutom svårare att följa priset på den ryska rubeln, eftersom Ryssland pausat alla börstransaktioner i dollar och euro.
