I november anklagade den brittiska underrättelsetjänsten MI6:s chef Richard Moore ryssarna för en ”häpnadsväckande hänsynslös” våg av sabotage i Europa. Samma månad beskyllde Tyskland ryssarna för att ligga bakom sabotage av två kablar i Östersjön.
Enligt Tormod Heier, professor i militär strategi och operationer vid Forsvarets høgskole i Oslo, kan vi vänta oss fler hybridattacker mot Natoländer. Det rör sig om en typ av krigföring som kombinerar militära och civila metoder, saker som it-angrepp, inbrott i vattenreservoarer, mordbrand, mordförsök, oidentifierade drönare över kärnkraftverk eller olje- och gasinstallationer.
Sådana här attacker har flera fördelar för ryssarna. En är att de löper mindre risk att trigga Natos artikel 5 – militäralliansens ömsesidiga försvarsgarantier.
– Ryssland har en ekonomi lika stor som Texas. De är väldigt svaga och har ingen chans att gå ut i krig mot världens mäktigaste allians. Det ryska handlingsutrymmet är störst under krigströskeln, för att undvika Natos militära styrka. Då riktar de in sig på västs största sårbarheter, det civila samhället, säger Tormod Heier.
Säkerhetstjänster som SVR, GRU och FSB ser ut att ha fått friare händer av president Putin för att skapa mer oro i västerländska samhällen. I takt med att situationen i hemlandet blir mer desperat och den ryska ledningen mer sårbar blir ryssarna allt mer paranoida och fruktar att väst snart kan sätta dem under press, menar han.
– Då gäller det för ryssarna att framstå som så skrämmande och farliga som möjligt, även om de förmodligen aldrig har varit mer svaga och sårbara sedan andra världskrigets slut. Det beror på att deras militära markstyrkor nästan är slut efter nära tre år i Ukraina.
Ytterligare en fördel med hybridattacker är att Nato har svårt att bemöta dem. Nato är först och främst en militär organisation utformad för att genomföra operationer som ligger över tröskeln för krig – inte hybrida hot. Den här typen av attacker hamnar framför allt på polisens bord, men polisen har svårt att bevisa vilka gärningsmännen är och koppla dem till en statlig aktör med fientliga avsikter mot Nato.
Det försvarsalliansen skulle kunna göra är att dela med sig av underrättelseuppgifter till polisen och hjälpa civila myndigheter med krishantering samt visa mer närvaro under vattnet och i luften så att det blir svårare för ryssarna att genomföra sabotage, menar Heier.
Heier tror att ryssarna kommer att fokusera mer på ekonomisk krigföring i form av attacker mot infrastruktur som gasledningar och fiberkablar. Fiberkablar utgör själva nervsystemet i Östersjöområdet, en stor del av det som skapar värde i Sverige, Finland, Norge och Baltikum bygger på fungerande och robusta datanätverk.
– Om det blir en mer omfattande form av sabotage som skadar det här nervsystemet så blir det med en gång störningar i den ekonomiska produktiviteten. Det blir svårt att beställa mat, mediciner och förbrukningsvaror till skolor, äldreboenden och sjukhus samt förbrukningsvaror till miljontals konsumenters hem. Samtidigt riskerar många företag att gå i konkurs.
Andra måltavlor är exempelvis vind- och vågkraftverk, oljeraffinaderier, mobiltelefonmaster, vattenreservoarer, vattenreningsverk samt trafikledningssystem för flyg och sjöfart.
– Göteborg är den största hamnen i norra Europa. Dit kommer varje dag massor av mediciner, mat och förbrukningsvaror som är till för svenska och norska konsumenter.
Heier säger att det kan vara så att Natoländer som Sverige, Norge och Finland förbereder sig för ”fel” krig.
– Vi förbereder oss för det allra värsta tänkbara, ett kärnvapenkrig mot Ryssland. Men det är också det minst troliga. Det som är mest troligt är hybridkrigföring under tröskeln för en väpnad konflikt. Det betyder att polisen måste få mer resurser de kommande åren – inte bara militären. Vi måste ha ett sömlöst nationellt totalförsvar.
Läs mer:
Finland: Hundratusentals ryska soldater kan flyttas närmare Sverige om det blir fred
Kan Putin behålla det ryska greppet om Afrika?
Västländer hotar att borda fartyg i ryska skuggflottan
