Var kommer vårt medvetande ifrån? Har det uppstått gradvis genom evolutionen eller har det på något vis alltid funnits där ute i universum och mottagits av våra hjärnor – inom filosofin kallas den kontroversiella frågan för ”det svåra problemet”.
I slutet av november publicerade Maria Strømme, professor i materialvetenskap vid Uppsala universitet, en artikel i tidskriften AIP Advances där hon lade fram en teori om att medvetandet är en av universums grundläggande byggstenar.
Hon är en erkänd forskare inom sitt fält med många tunga vetenskapliga publiceringar bakom sig. Hon är ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, har mottagit en lång rad priser och sommarpratat i P1 om sin passion för nanoteknik.
Men hon går långt utanför sitt eget forskningsfält när hon lägger fram teorin om ett kvantmekaniskt ”medvetandefält” som är oberoende av tid och rum, där våra individuella medvetanden är del av ett universellt medvetandefält.
Strømme menar att teorin kan förklara fenomen som många i dag skulle kalla övernaturliga, som vissa typer av nära döden-upplevelser och tankeöverföring – och hon ser det som en möjlighet att våra medvetanden återgår till medvetandefältet när vi dör.
– Om vi kan bevisa det här står vi inför ett paradigmskifte som är större än vi kan föreställa oss, säger Maria Strømme.
Kort efter att Strømmes artikel publicerades valde Uppsala universitet att presentera den i nyhetstexter på svenska och engelska på sin hemsida – och teorin har fått stor spridning i internationell media och på sociala medier samt uppmärksammats i Sveriges Radio och i Kyrkans Tidning.
– Det är helt galet, jag har fått mellan 1 000 och 2 000 mejl på en vecka, säger Strømme, till DN.
Universitetet skriver att teorin, om den stämmer, kan innebära ett lika stort steg som upptäckten att jorden är rund och inte platt – eller som när Nicolaus Copernicus presenterade idén om att jorden snurrar runt solen och inte tvärtom.
Men Strømmes kollegor är förvånade över att universitetet väljer att marknadsföra hennes teori.
– Den där artikeln borde enligt min mening aldrig ha publicerats, och det är väldigt märkligt att universitetet väljer att lyfta den på sin hemsida, säger Rikard Enberg som är professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet.
Han är en av flera fysiker som DN varit i kontakt med som reagerat kraftigt.
– Jag tycker att det finns uppenbara tecken redan i inledningen av artikeln att det här är ren pseudovetenskap. Det är dålig fysik. Det är ett mysterium hur den kunde publiceras i en tidskrift och jag förväntar mig inte att hitta den här typen av texter på Uppsala universitets hemsida, säger Sören Holst som är teoretisk fysiker vid Stockholms universitet.
Han menar att artikeln för en oinitierad läsare kan framstå som mer trovärdig än den är, men att man inte behöver kunna mycket om fysik för att se att de begrepp Strømme använder inte tillför något till hennes teori om medvetandet.
– Hon använder ett språkbruk från fundamentalfysiken och så klistrar hon på sina egna begrepp om tankar och medvetande på ett godtyckligt sätt. Det är bara ord, säger Holst.
Rikard Enberg menar att Strømme använder flera kvantfysiska begrepp felaktigt, däribland hennes referenser till det som inom fysiken kallas för spontant symmetribrott. Han påpekar också att den innehåller flera referenser till parapsykologiska skrifter och säger att teorin inte definierar vad medvetandefältet faktiskt består av.
– Om man ska kunna testa teorin måste man lägga fram vilka ingredienser den innehåller, annars går den inte att testa. Man vill veta hur medvetandefältet växelverkar med partiklar från standardmodellen eller krafter som gravitationen, säger Rikard Enberg.
När Maria Strømme får höra invändningen instämmer hon.
– Helt korrekt observerat, och det håller jag just nu på att diskutera med en teoretisk fysiker. Jag hoppas att artikeln bara är början, den är ingalunda fullständig. Ett viktigt nästa steg vore att koppla det här fältet till observerbara fenomen, säger Strømme.
Sören Holst på Stockholms universitet är också starkt kritisk till att Uppsala universitet väljer att skylta med Strømmes artikel på sin hemsida.
– Hur ska jag på ett trovärdigt sätt kunna förklara skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap, och vikten av att hålla isär dem, när ett universitets informationsavdelning inte är kompetent att avgöra skillnaden, säger han.
Universitetets kommunikationsdirektör Pernilla Björk känner till kritiken mot Strømmes artikel, och säger att den lyfts internt av flera forskare.
– Artikeln har genomgått peer-review (se faktaruta) och Maria Strømme är en väletablerad forskningsprofil, så när den började väcka intresse valde vi att göra en intervju med henne, säger Pernilla Björk.
Hon framhåller att det inte är ett pressmeddelande som skickats ut externt, utan en artikel på hemsidan och anser därför inte att Uppsala universitet har bidragit till att legitimera eller sprida Maria Strømmes teori om medvetandet.
– Vi har diskuterat om vi ska ta bort artikeln, men det har redan blivit massor av uppmärksamhet kring den och det skulle se jättekonstigt ut om vi tog bort den nu, säger Pernilla Björk.
I artikeln jämför ni Maria Strømmes teori med Copernicus upptäckt att solen snurrar runt jorden…
– Vi får diskutera internt hur vi uttrycker oss, jag vill understryka att det här är en intervju, men man kan så klart ifrågasätta en del av brödtexten.
Tycker du att ni gjorde rätt som lyfte den här teorin på hemsidan?
– Man kan alltid göra saker bättre och man kan alltid göra saker annorlunda.
Tidskriften AIP Advances skriver i en kommentar till Dagens Nyheter att de inlett en intern utredning för att se över publiceringen av Maria Strømmes artikel.
