Klimatpolitiken har varit ett tungt sänke för regeringen Kristersson. Nu tycker regeringen sig ha hittat en ”gyllene lösning”. Reduktionsplikten höjs igen samtidigt som skatten på drivmedel sänks. Utsläppen minskar, och priserna på drivmedel hålls ändå nere.
Det är en kovändning. Att sänka reduktionsplikten var ett centralt löfte från Tidöpartierna som spelade stor roll för valsegern. De tidigare höga nivåerna på reduktionsplikten, som infördes under S-MP-regeringarna, dömdes ut av högerpartierna som förödande för hushåll och företag eftersom bensin och diesel blev dyrare.
Rent konkret innebär regeringens nya förslag att 10 procent biobränsle ska blandas in i bensin och diesel, i stället för nuvarande 6 procent.
– Med den här nya reduktionsplikten har vi förutsättningar att klara av vårt klimatmål gentemot EU, har klimatminister Romina Pourmokhtari (L) sagt.
Många frågade sig hur detta kan räcka för att nå målet.
Svaret är att det gör det inte.
– Ökningen av reduktionsplikten är en liten sak som inte har särskilt stor betydelse. Det är på intet sätt någon lösning, säger nationalekonomen John Hassler som förra året tog fram klimatrekommendationer till regeringen.
Den nya reduktionsplikten beräknas minska utsläppen fram till 2030 med 2 miljoner ton. Gapet till Sveriges åtagande inom EU-systemet kan vara uppemot 14 miljoner ton, enligt Naturvårdsverkets senaste bedömning.
I själva verket är det andra saker som är huvudskälen till regeringens ljusare prognos när det gäller att nå klimatmålet. Saker som man inte valt att lyfta fram.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) försvarar att regeringen har fokuserat på den nya reduktionsplikten.
– Varför inte? Det viktiga med den budget som vi lägger fram är att vi kommer att sänka utsläppen, säger Elisabeth Svantesson, och tillägger att Sverige också väntas nå EU:s utsläppsmål.
Det regeringen gör som har störst betydelse är att man utnyttjar en räddningsplanka som finns i EU:s regelverk för de länder som har hårdast utsläppskrav, däribland Sverige.
I stället för att pressa ner utsläppen från transporter, kommer regeringen att minska utrymmet för utsläpp från industrin. Det görs genom att man skrotar så kallade utsläppsrätter, som industrin behöver köpa för att betala för sin klimatpåverkan.
Sverige flyttar alltså utsläpp från en sektor till en annan.
Planen är att Sverige ska skrota utsläppsrätter motsvarande 5 miljoner ton. En betydligt större effekt än de 2 miljoner ton som uppnås genom höjningen av reduktionsplikten.
Regeringen har valt att tala tyst om att detta kommer med en kostnad, eller åtminstone uteblivna intäkter. Sverige går miste om de miljarder som försäljningen av de skrotade utsläppsrätterna skulle ha gett.
Räknat på dagens priser handlar det om drygt 4 miljarder kronor.
Hur mycket får det kosta att hålla bränslepriserna nere?
– Många människor har kämpat väldigt hårt för att få sin ekonomi att gå ihop. En ensamstående mamma i Vännäs som pendlar till jobbet som undersköterska i Umeå måste ta bilen. Det är klart att vi vill underlätta för människor, säger Elisabeth Svantesson.
Men ytterligare en sak som regeringen inte valt att lyfta fram är att Sverige skulle ha mycket små chanser att nå EU:s klimatmål till 2030 utan den politik som fördes tidigare. En politik som Tidöpartierna har dömt ut.
Bland annat tack vare den höga reduktionsplikten sänktes Sveriges utsläpp mer än vad som krävdes åren 2021–2023. Att vi tidigare har överpresterat kan kompensera för att utsläppen ligger för högt längre fram. Här har Sverige en ”buffert” på cirka 9 miljoner ton, alltså betydligt mer än de 2 miljoner ton som den nya reduktionsplikten ger.
Men det har också tillkommit ytterligare en faktor som ligger bakom regeringens ljusare syn på framtiden. Energimyndigheten har under året ändrat sin prognos för hur mycket energi som kommer att användas i transportsektorn de närmaste åren. Bilisterna väntas tanka mindre än man tidigare trott, vilket i sin tur minskar utsläppen. Orsaken kan, enligt myndighetens preliminära tolkning, vara att fler väljer att jobba hemma.
Skulle den nya trenden hålla i sig så ger det skäl för viss optimism, menar John Hassler.
– Regeringens kalkyl är inte helt orimlig, säger han men varnar samtidigt för att dra för stora växlar på prognoserna.
– Jag skulle inte sträcka mig så långt som att säga att det här är uppenbart lurendrejeri men det är skakigt.
Osäkerheten understryks i det underlag som Naturvårdsverket har lämnat till regeringen. Där finns två scenarier fram till 2030, lika sannolika, men regeringen har valt att lyfta fram det mest positiva. Enligt Naturvårdsverkets alternativa scenario för utsläppen hamnar vi betydligt längre ifrån EU-målet.
John Hassler har lämnat förslag till regeringen om att införa en nationell utsläppshandel för transporter, men det har hittills strandat på Sverigedemokraternas motstånd. Hassler menar att det vore en mer stabil strategi än att förlita sig på prognoser.
– Men det verkar inte finnas politiska förutsättningar för det, åtminstone inte nu, säger John Hassler.
Fakta.Klimatpolitiken
■ Sverige har flera åtaganden inom EU-systemet när det gäller klimatpolitiken. Ett handlar om att Sverige till år 2030 ska halvera sina utsläpp från den så kallade ESR-sektorn jämfört med 2005.
■ ESR-sektorn innefattar transporter, jordbruk, uppvärmning av lokaler och bostäder mm. Det som väger tyngst för Sverige är transportsektorn, som står för nästan en tredjedel av de svenska utsläppen.
■ Reduktionsplikten är ett sätt att nå ESR-målet. Den innebär att drivmedelsleverantörerna ska sänka de fossila utsläppen genom att blanda biobränsle i bensin och diesel. Det bidrar till högre priser eftersom biobränsle är dyrare, vilket har gjort systemet politiskt omstritt.
■ ETS är ett annat EU-system som täcker utsläpp utanför ESR-sektorn, såsom industrin. Det innebär att den som orsakar utsläpp måste köpa så kallade utsläppsrätter. Därmed blir det lönsamt att att minska sina utsläpp.
■ EU-reglerna tillåter att att land i viss utsträckning skrotar utsläppsrätter i ETS istället för att sänka utsläppen inom ESR. Då minskar utrymmet för utsläpp inom ETS.
■ ETS 2 är en utvidgning av systemet med utsläppshandel som är på gång och kommer att innefatta bland annat transporter. Naturvårdsverket har preliminärt beräknat att det höjer drivmedelspriserna med cirka 1:50 kr.
■ Sverige har också ett åtagande inom EU:s klimatpolitik om att öka upptaget av koldioxid i skog och mark. Skulle Sverige inte nå det målet så krävs större utsläppsminskningar inom ESR, dvs transporter.
