Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt
Stockholmsaktuella Milo Rau: ”Teater är en form av rättegång”

Stockholmsaktuella Milo Rau: ”Teater är en form av rättegång”

december 7, 2025
Hectors superåk gav säsongen första pallplats

Hectors superåk gav säsongen första pallplats

december 7, 2025
Välfärden bärs allt mer av utlandsfödda

Välfärden bärs allt mer av utlandsfödda

december 7, 2025
Machado måste smugglas ut för att närvara i Oslo

Machado måste smugglas ut för att närvara i Oslo

december 7, 2025
De är Sveriges nöjdaste bilägare 2025

De är Sveriges nöjdaste bilägare 2025

december 7, 2025
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » Räntebaksmälla pressar politiken: ”Snöbollseffekt”
Ekonomi

Räntebaksmälla pressar politiken: ”Snöbollseffekt”

NyhetsrumBy Nyhetsrumnovember 14, 2025
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn
Räntebaksmälla pressar politiken: ”Snöbollseffekt”

Baksmällan: Tio år efter minusräntan

För tio år sedan inleddes en unik period i ekonomin. Minusräntor gjorde det billigare än någonsin tidigare att låna pengar. Nu är den tiden förbi. Vad blir konsekvenserna av det?

Här kan du läsa alla delar i DN:s artikelserie.

För bara några år sedan kunde rika länder låna till nollränta. Svenska staten fick ibland betalt för att skuldsätta sig.

Men nu smyger sig en plötslig ränteångest på. Bland OECD-länderna har räntebetalningarna stigit till de högsta nivåerna på nästan två decennier.

Budgetunderskotten har ökat.

Räntebördan väntas bara blir tyngre.

Claes Måhlén är chefsstrateg på Handelsbanken och nyligen hemkommen från Frankrike och Storbritannien.

– I krislägen är det statens roll att motverka nedgången i ekonomin och ha budgetunderskott. Misslyckandet i många länder har varit att man inte har kommit till rätta med finanserna efteråt, säger han.

Det var i samband med finanskrisen 2008 som budgetunderskotten och statsskulderna först ökade kraftigt. Men i många länder – ett tydligt exempel är USA – fortsatte trenden under 2010-talet.

– Man kan nog beskylla förra decenniets lågräntemiljö för det. Det var länge gratis att låna pengar och då fanns inget behov av att justera politiken, säger Claes Måhlén.

Nästa skuldexplosion kom med pandemin. Den följdes sedan av en energikris och inflationschock som brutalt satte punkt för de superlåga räntorna.

Sedan dess har problemen hopat sig.

I Frankrike avsattes tidigare i år premiärministern François Bayrou under de långdragna turerna kring landets finanser. Han har beskrivit statens skuldberg som ett ”Damoklessvärd som hänger över vårt land och vår sociala modell”.

På andra sidan Engelska kanalen fortsätter också Storbritanniens skakiga statsfinanser att skapa osäkerhet i politiken.

Kristin Magnusson Bernard är vd för Första AP-fonden, med 500 miljarder kronor i sin förvaltning. Över 100 miljarder är placerade i statsobligationer, utlånade till ett tjugotal olika stater i världen.

Hon beskriver flera saker som har skiftat. För det första lånar stater betydligt mer i dag jämfört med tidigare.

– Det beror på att man har stora underskott till att börja med, men också för att man står inför nya satsningar på till exempel försvar och infrastruktur, säger hon.

Den ökade skuldsättningen pågår samtidigt som centralbankerna – även svenska Riksbanken – har slutat stödköpa statsobligationer för att stimulera ekonomin.

Det har satt staterna i en mer sårbar sits. Långivarna på finansmarknaden har övertaget.

– Vi investerare har blivit mer kräsna. Det finns väldigt mycket att välja på när man investerar i statsobligationer, och investerarna kräver mer i kompensation, säger Kristin Magnusson Bernard.

Allt det har bidragit till högre marknadsräntor. För Sveriges del handlar det om en ränteuppgång från som lägst –0,3 procent till i dag runt 2,5 procent på en tioårig statsobligation.

Men det är fortfarande en låg nivå internationellt.

Enligt beräkningar från investmentbanken Goldman Sachs överstiger räntorna i flera stora ekonomier numera den förväntade tillväxten och inflationen i respektive land.

Det har betydelse.

– Då kan man lätt räkna ut att skulden kommer att växa och växa, till slut närmast exponentiellt. Man brukar prata om en snöbollseffekt, även om det tar lång tid, säger Claes Måhlén.

Risken för den typen av skuldfälla hade varit lättare att hantera om det inte vore för flera stora hinder, som en åldrande befolkning och allt djupare politisk splittring.

Lars Heikensten är ordförande i Finanspolitiska rådet och har länge befunnit sig i den ekonomisk-politiska hetluften, bland annat på finansdepartementet under den svenska skuldkrisen på 1990-talet.

Han pekar på USA:s stora budgetunderskott och stigande skuld. Riskerna växer när president Trump samtidigt angriper centralbanken Federal Reserve.

– Man kan mycket väl föreställa sig att Trump börjar flörta med idén att släppa upp inflationen för att på det sättet rädda sina statsfinanser, säger han, och fortsätter:

– Om man frågar mig är det just nu det största hotet mot världsekonomin.

I Sverige är utgångsläget betydligt bättre. Statsskulden – i dag en bråkdel av snittet bland rika länder – har sjunkit sedan 1990-talets stora kris och saneringen av statsfinanserna.

– Nyckeln när det gäller Sveriges kris var att vi fick en enighet över blockgränserna om att angripa bekymren, säger Lars Heikensten.

I dag är förutsättningarna annorlunda i de flesta länder.

– Politiken i både Storbritannien och Frankrike är betydligt mer polariserad. Det är svårt att se hur man ska hitta borgfred, göra det som behövs och sedan gå vidare, säger Lars Heikensten.

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

De är Sveriges nöjdaste bilägare 2025

De är Sveriges nöjdaste bilägare 2025

Ekonomi december 7, 2025
Stalker-app marknadsförs på sociala medier – med missvisande påståenden

Stalker-app marknadsförs på sociala medier – med missvisande påståenden

Ekonomi december 7, 2025
7 motorklappar att lägga under granen

7 motorklappar att lägga under granen

Ekonomi december 6, 2025
Ny Mazda – där inget är sig likt

Ny Mazda – där inget är sig likt

Ekonomi december 6, 2025
Uppror mot elavgifterna – Göteborg kräver undantag för lägenheter

Uppror mot elavgifterna – Göteborg kräver undantag för lägenheter

Ekonomi december 6, 2025
Så mycket spenderar svenskarna på julklappar

Så mycket spenderar svenskarna på julklappar

Ekonomi december 6, 2025
Strid om bostadsbyggandet – småhus eller höghus i framtidens Stockholm?

Strid om bostadsbyggandet – småhus eller höghus i framtidens Stockholm?

Ekonomi december 5, 2025
Unibet anordnade pokerturnering med misstänkt illegal spelklubb

Unibet anordnade pokerturnering med misstänkt illegal spelklubb

Ekonomi december 5, 2025
”Bostadsmarknaden kör rakt in i vintermörkret”

”Bostadsmarknaden kör rakt in i vintermörkret”

Ekonomi december 5, 2025

Redaktörens Val

Hectors superåk gav säsongen första pallplats

Hectors superåk gav säsongen första pallplats

december 7, 2025
Välfärden bärs allt mer av utlandsfödda

Välfärden bärs allt mer av utlandsfödda

december 7, 2025
Machado måste smugglas ut för att närvara i Oslo

Machado måste smugglas ut för att närvara i Oslo

december 7, 2025
De är Sveriges nöjdaste bilägare 2025

De är Sveriges nöjdaste bilägare 2025

december 7, 2025
Studie: Därför dör människor när de grips av polis

Studie: Därför dör människor när de grips av polis

december 7, 2025

Senaste Nytt

Trump Jr: Pappa kan lämna fredsprocessen

Trump Jr: Pappa kan lämna fredsprocessen

december 7, 2025
Susanne Nyström: Så drabbades SD-toppen av partiets egen klimatpolitik

Susanne Nyström: Så drabbades SD-toppen av partiets egen klimatpolitik

december 7, 2025
László Krasznahorkai: Otroliga människa, vem är du?

László Krasznahorkai: Otroliga människa, vem är du?

december 7, 2025
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2025 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?