Utanför Boden pågår bygget för fullt av det som Stegra vill göra till världens första storskaliga gröna stålverk och Europas största vätgasanläggning på ett område stort som 380 fotbollsplaner.
Men inte utan utmaningar.
Regeringens tidigare industrisamordnare Peter Larsson menar att det finns ett inbyggt systemfel när kommunerna måste ta riskerna och kostnaderna vid stora industrietableringar – och staten får intäkterna.
Medan flera gröna projekt dragit i handbromsen så har Bodens kommun tryckt på gasen och kraftigt ökat skuldsättningen för att möta Stegras etablering med infrastruktur och bostäder.
Nu har kommunen börjat skörda frukterna av sina investeringar, och merparten av ståltillverkarens kostnader går till svenska företag trots att de mest vitala delarna i bygget kommer från andra länder.
Det visar uppgifter från Stegras leverantörssystem och en samhällsekonomisk analys som Sweco gjort på uppdrag av stålbolaget, och som DN tagit del av.
• Drygt 500 miljoner kronor har hittills betalats till kommunägda bolag i Boden.
• 18,5 av 33 miljarder som bygget hittills kostat Stegra har gått till svenska bolag.
• 2,6 miljarder väntas ha betalas ut i skatter fram till år 2025 och 12 miljarder till 2030.
• 43 miljarder väntas etableringen ge i tillskott till Sveriges bnp under perioden 2023–2030.
– Rapporten visar att även en industri under sin uppbyggnad skapar stora värden. Jag är själv lite förvånad över hur mycket som redan kommit tillbaka till samhället trots att vi ännu inte är i produktion, säger Henrik Henriksson, vd på Stegra.
Mats Berg, näringslivschef på Bodens kommun, är inne på samma spår.
– Överraskande, förstås. Jag inte kände till siffrorna i detalj, men när vi tagit en del investeringar från kommunens sida så har vi också byggt upp förutsättningar för rätt stora intäkter framöver.
År 2030 återkommer ofta i konsultrapporten, eftersom det är då stålverket ska stå klart efter de olika byggfaserna.
Vid det laget väntas en årlig ökad sysselsättning på 3 600 personer i Norrbotten på grund av Stegras etablering, men också ett årligt tillskott på 3,5 miljarder till regionens brp (värdet av varor och tjänster som produceras i länet)
Till dess väntas också Boden ha växt med knappt 2 000 personer som kan leda till intäkter på 192 miljoner kronor till kommunen, bland annat för inkomstskatt. Alltså pengar utöver betalningar till de kommunala bolagen.
Samtidigt varnar konsultbolaget som gjort rapporten för att det också finns utmaningar med hög befolkningstillväxt, när kostnader kommer direkt medan intäkter släpar efter.
– Egentligen finns det inget alternativ. Vi vill bli fler i Boden och måste bygga ut infrastrukturen för att kunna möta det här, annars kommer definitivt ingen att flytta hit, säger Mats Berg.
Kommunens egna undersökningar tyder också på att Stegras etablering gett ringar på vattnet för näringslivet i regionen. Hittills har 38 företag med koppling till Stegras etablering öppnat verksamhet i Boden.
– Jag vet inte när något liknande hände senast. Nu börjar vi se effekterna och det kommer bli mycket mer framöver.
Läs mer:
De gröna miljardsatsningarna som misslyckats
DN Debatt: ”Nästa kommun som erbjuds ett Northvolt bör tacka nej”
