Att kontanternas roll i Sverige har bleknat de senaste åren är inte en nyhet. Sverige Betalar, en undersökning om svenskarnas betalvanor, har följt utvecklingen i 13 år. Under åtminstone de senaste tio åren har man kunnat se hur användandet av sedlar och mynt sjunker.
Nu har det gått så långt att Sverige kan klassas som ett kontantlöst samhälle, menar Lukas Berg på analys- och kommunikationsföretaget Insight Intelligence som har skrivit rapporten.
– Det finns olika definitioner av ett kontantlöst samhälle, men om man går efter Riksbankens definition som också riksdagen har anammat så tycker jag att det tydligt kan motiveras i vår rapport, säger han.
Kontanternas roll vilar på fyra grundstenar förklarar han:
• Vilken betalmetod allmänheten föredrar.
• Möjligheten att betala med kontanter i olika situationer.
• Hur viktiga kontanter anses vara för människors vardag.
• Allmänhetens förtroende för kontanter.
I de tre översta punkterna har undersökningen sedan flera år tillbaka kunnat konstatera att andra betalmedel har sprungit om kontanterna. Och i år blev det första året där människors förtroende för betalappar blev högre än förtroendet för kontanter.
87 procent uppger att de har högt förtroende för betalappar i telefonen medan 72 procent uppger att de har förtroende för kontanter som betalmedel.
– Förtroendefrågan har varit kontanternas styrka, det sista som bar kontanterna. Men nu har man trillat över den tröskeln också. Med alla de här faktorerna sammantaget, så kan man absolut påstå att Sverige är ett kontantlöst samhälle enligt rådande definitioner, säger Lukas Berg.
Vad gäller förtroendefrågan så har de svarande fått gradera sitt förtroende för olika betalmedel. Att förtroendet för kontanter har sjunkit beror enligt Lukas Berg inte på att människor tvivlar på pengarnas äkthet, eller oroar sig för bedrägerier.
– Det hänger ihop med att man inte tror att man kommer kunna använda dem när man behöver, säger han.
Samtidigt uppger drygt 70 procent som är tillfrågade i undersökningen att de har en summa kontanter hemma i händelse av kris. De flesta har mellan 1 000 kronor och 10 000 kronor.
Då finns det väl förtroende för sedlar och mynt fortfarande?
– Ordet kris är av betydelse där. Då finns det ett annat typ av förtroende för kontanter. Men i vardagligt användande har förtroendet för kontanter minskat.
Riksbanken är den myndighet i Sverige som har ansvar för att främja ett väl fungerande betalningssystem, och bidra till att det finns kontanter i hela Sverige. Där har man länge noterat hur kontantanvändningen har minskat.
Men det stämmer inte att Sverige är kontantlöst, menar Elin Ritola, enhetschef på avdelningen för betalningar på Riksbanken.
– När vi tittar på resultat från våra enkäter ser vi att såväl hushåll som företag betalar med respektive tar emot kontanter, säger hon och utvecklar:
– 85 procent av småföretagen inom detaljhandeln som säljer livsnödvändiga varor accepterar kontanter. För de stora kedjorna är procenten än högre och vi ser att 50 procent av tillfrågade hushåll har använt kontanter den senaste månaden.
I slutet av förra året presenterades den statliga Kontantutredningen som bland annat föreslår kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor och skärpt ansvar för kontanthantering hos bankerna.
Riksbanken har stöttat förslagen och menar att det krävs fler insatser för att värna kontanternas roll i samhället.
– Trenden har varit tydlig under en längre tid och vi tycker att det är viktigt och brådskande att värna det som finns kvar. Det är viktigt både för att alla ska kunna betala och av beredskapsskäl. Vi tycker att fler aktiva politiska beslut behövs för att skydda kontantinfrastrukturen, säger Elin Ritola.
