”Som en broschyr från extremhögern”, skriver Gérard Araud, en tidigare fransk USA-ambassadör. Medan Carl Bildt anser att USA nu befinner sig ”till höger om den europeiska ytterhögern”.
De syftar på USA:s och Donald Trumps nya nationella säkerhetsstrategi.
Européer som Araud och Bildt har anledning att döma ut ett officiellt dokument som totalt dömer ut europeiska länder och regeringar, med undantag för ”patrioter” som Marine Le Pen, Nigel Farage och Viktor Orbán som får en klapp på axeln.
Men också i USA är kritiken skarp. En vänstersajt som Daily Kos kallar strategin ”en rasistisk plan för världen”. Salon sammanfattar Trumps vision under rubriken: ”Gör Europa vitt igen”.
Och det finns verkligen formuleringar i dokumentet som tycks göra skillnad på folk och folk, beroende på hudfärg och etnicitet.
EU-länderna måste ”få hjälp” att korrigera en migrationspolitik som varit felaktig, och som kan leda till en ”civilisatorisk utradering” av den gamla kontinenten, hävdas det i strategin.
Det påstås också att vissa europeiska Natoländer ”inom några decennier kan få icke-europeisk majoritet”. Med budskapet att dessa länder i så fall inte är lika givna som allierade till USA.
Man kan för det första fråga sig vad en europé är.
Är Londons borgmästare Sadiq Khan europé? Fotbollsstjärnan Kylian Mbappé? Sångerskan Loreen?
De är ju förvisso födda i Europa. Men nej, deras ursprung och hudfärg diskvalificerar dem uppenbarligen – för när USA nu talar om européer betyder det ”vita”. Så måste den nya strategin tolkas.
Som att vita människor hör hemma i Europa och USA, andra ”raser” någon annanstans.
I bakgrunden finns tanken om det stora folkutbytet, le grand remplacement, som lanserades av fransmannen Renaud Camus 2010. Den gör gällande att ”en global elit” vill ersätta den vita befolkningen med icke-vita invandrare.
Röster inom Trumps Magarörelse, som Tucker Carlson, har länge torgfört dessa idéer. De är populära bland anhängare till konspirationsteorin Qanon och har också motiverat högerextrema terrorister.
Och nu har den blivit officiell amerikansk politik, konstaterar flera kommentatorer.
Det finns ingen seriös forskning som tyder på att något europeiskt land skulle vara på väg att få en ”icke-europeisk” majoritet – och ännu mindre om att det finns en ”plan” för detta.
I USA däremot visade demografiska kurvor åtminstone för några år sedan att vita – som begreppet definieras där – skulle vara i minoritet kring år 2045. Majoriteten av befolkningen skulle då bestå av latinamerikaner, afroamerikaner, asiater och andra grupper.
Trumpadministrationens politik syftar bland annat till att motverka detta. Inte bara genom att gränsen mot Mexiko i praktiken stängs, utan ännu mer genom de pågående massutvisningarna av illegala invandrare.
När migrationspolisen ICE gör sina räder i amerikanska storstäder är det inte direkt papperslösa norrmän eller tyskar de letar efter. I stället söker de medvetet upp personer med afrikanskt, asiatiskt eller ”latino-utseende” – så kallad rasprofilering.
Trump kallar somalier i Minnesota för ”skräp” som inte hör hemma i USA. Samtidigt beviljar han asyl åt vita sydafrikaner, en grupp han anser är i särskilt behov av skydd.
Också detta kan ses som en form av folkutbyte.
Läs mer:
Lina Lund: Går inte längre att ducka för att Europa står ensamt kvar
Trumps officiella strategi pekar ut Europa som en kontinent på väg att ”utraderas”
