Den judiska högtiden chanukka hade precis inletts när församlingen gjorde en polisanmälan om de två männens agerande i december 2022. Det tog polisen 90 minuter att besluta att händelsen inte skulle utredas. Men den lilla församlingen med 50 medlemmar gav sig inte.
– Ska någon komma till skada för att rättsväsendet ska ta oss på allvar, undrar ordföranden i församlingen.
Vandaliseringen skedde före Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza. Sedan dess har anmälningar om hatbrott med antisemitiskt motiv ökat kraftigt, visar statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Den tydligaste förändringen syntes under hösten 2023. Mellan 7 oktober till 31 december 2023 anmäldes 110 hatbrott med antisemitiskt motiv, jämfört med 24 under samma period året innan. Men mörkertalet misstänks vara stort.
För att ett brott ska komma med i Brås hatbrottsstatistik krävs att motivet framgår av anmälans fritext, vilket inte alltid sker. I fallet med synagogan skrevs det inte in.
– Det går att anta att många anmälda hatbrott inte kommer med. Dels är det många brott som inte anmäls, dels fångas hatbrottmotivet inte alltid upp i en anmälan, säger Jon Lundgren, utredare på Brå.
Anmäl alltid om du blir utsatt för brott! Det budskapet ger polisen och judiska rådet till judar i Sverige.
– I Stockholm funkar det jättebra med ingripandepolisen. Men min bild är att utredningsbiten är bedrövlig och det blir inte bättre, säger Aron Verständig som är ordförande i Judiska centralrådet i Sverige.
Känner du till något hatbrott med antisemitiskt motiv som gått till åtal sedan den 7 oktober 2023?
– Nej, det gör jag inte, säger Aron Verständig.
I Norrköping är otryggheten bland stadens judar utbredd. Ordföranden är så orolig för sin egen säkerhet att hon inte vill framträda med namn. Inte heller den bredaxlade säkerhetschefen vill ha sitt namn i tidningen.
– Har vi religionsfrihet i Sverige när man är rädd för att visa sin tro? frågar de när vi träffas i synagogan.
Den kulturminnesmärkta byggnaden uppfördes 1855 och är en av Sveriges äldsta synagogor. Judiska familjer har haft stor betydelse för textilindustrin och senare pappersindustrin i Norrköping.
Även om antalet medlemmar i församlingen numera bara är 50 brukar det vara ett 100-tal som samlas vid stora högtider.
Församlingen har lämnat in ett 20-tal polisanmälningar om hatbrott med antisemitiskt motiv de senaste åren. De har blivit vana vid att folk skriker barnamördare och svin efter dem. Och att staketet runt synagogan tapetseras av flygblad med antisemitiska budskap.
De känner sig omringade av en triangel av antisemitism från invandrargrupper, högerextrema NMR och vänsterextrema.
– Vi är fridfulla och vill ingen illa, men vi blir terroriserade från så många håll, säger ordföranden.
När polisen snabbt beslutade att inte utreda brandattentatsförsöket i december 2022 överklagade församlingen beslutet och fallet togs upp igen.
– Det har varit så många turer med polisen. Vi har skickat in filmerna tre gånger och gått dit med en usb-sticka en gång. Rättsväsendet tar inte judehatet i Norrköping på allvar, säger församlingens säkerhetsansvariga person.
Efter mer än två års utredning åtalades en person för olaga hot, men en kvart in i rättgången valde åklagaren att lägga ner åtalet. I beslutet står att det inte längre fanns tillräckliga skäl för åtalet.
Den judiska församlingen beskriver att samarbetet med polisen fungerar väl, ända tills det är dags för anmälningar och utredningar.
– Vad ska vi göra? Vi uppmanas att anmäla men det händer ingenting, säger ordföranden.
Polisen i Norrköping säger att de tar hatbrotten mot judar på stort allvar.
– Det är högt ställda krav för en fällande dom och de här ärendena kan vara komplicerade och svåra att utreda, säger Johan Qvarfordt, biträdande polisområdeschef i Norrköping.
Är det rimligt att inte ett enda fall avgjorts i domstol?
– Vi gör allt vad vi kan för att utreda, men det är inte alltid enkelt.
Enligt Aron Verständig ser det likadant ut i hela landet. Anmälningar om antisemitism leder inte till åtal.
– Jag vet inte om det handlar om hur polisen prioriterar eller om man har svårt att bedöma antisemitiska hatbrott. Jag vet faktiskt inte, säger Aron Verständig
Året 2025 markerar 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. I hela landet uppmärksammas den judiska kulturen och minoriteten.
– Det är bra att man uppmärksammar Förintelsen och all historia, men vi judar måste också kunna leva här och nu i Sverige. Just nu är det väldigt svårt, säger ordföranden i synagogan.
Aron Verständig i Stockholm har mycket kontakt med politiker och rättsväsendet. Budskapet är att antisemitism inte hör hemma i Sverige 2025.
Ändå ser statistiken ut som den gör.
– Jag tror att man måste få till en diskussion inom polisen och åklagarmyndigheten, och en ännu tydligare signal uppifrån, att det här är brott som måste prioriteras, säger han.
Läs mer:
Han hoppar av nazistiska NMR – men vilket är hans ansvar för hetsen mot Norrköpings judar?
