Patrick Guné, ansvarig för stora projekt i Trafikverkets nationella ledning, bedömer att det fortsatt ska räcka med fyra års försening och att den 6,6 kilometer långa pendeltågstunneln i Göteborg ska kunna öppna i december 2030.
– Absolut, 2030 gäller fortfarande, säger han till DN.
Västlänkens projektchef Bo Larsson lägger dock in en liten brasklapp för tunnelns passage under Rosenlundskanalen vid den blivande stationen Haga.
– Nu tätas slitsmurarna ner mot berget och vi provpumpar, indikationen är att det blir tätt. Men det största området att klara av återstår, så det finns risker kvar. Efter sommaren vet vi mer, säger Larsson.
Även om färdigställandet av stationerna Haga och Korsvägen intill Liseberg blir fyra år försenade ska stationen Centralen öppna enligt plan, 12 december nästa år, som en så kallad säckstation där tågen får vända.
– Där är läget under kontroll. Arbetena med de fysiska delarna ska vara klara i slutet av oktober, sedan kommer installationen av själva järnvägsanläggningen. Vi ska också ha öppet hus i höst så att allmänheten får se hur det ska bli, säger Bo Larsson.
Men frågan om hur många miljarder dyrare Västlänken blir jämfört med budget – 20 miljarder i 2009 års prisnivå – ligger inte på hans bord, utan hos Trafikverkets ledning.
De försök till överenskommelser med övriga parter som slutit avtal om Västlänken, Göteborgs stad och berörda regioner, lyckades inte. Till exempel har Göteborgs partier sagt tvärt nej till att komma överens om höjd och förlängd trängselskatt.
I dag är pengarna för att bygga egentligen slut. Arbetet bedrivs med interna lån. Exakt hur många miljarder som saknas vill inte Trafikverket säga något om förrän i september. Prognosen för två år sedan sa fyra till sju miljarder men mycket talar för att det blir betydligt mer.
Patrick Guné, ansvarig för stora projekt hos Trafikverket, där Västlänken ingår, säger till DN:
– Vi avser att återkomma till finansieringen i samband med nationella planen.
Den ska Trafikverket skicka in 30 september där myndigheten föreslår hur regeringen ska fördela de 1 171 miljarder som är budgetramen för all infrastruktur de kommande tolv åren. Därmed är det sannolikt att Västlänkens fördyring får täckas genom att regeringen får banta eller stryka andra projekt.
Att pengar runnit iväg alltför snabbt, som med Västlänken, har DN skrivit om tidigare och regeringen har krävt skärpt kontroll. Ett färskt exempel är bygget av motorvägstunneln Förbifart Stockholm där Trafikverket i februari valde att polisanmäla leverantören AF Anläggning AB och samtidigt häva miljardkontraktet.
Nu går Trafikverket ut med att de ”utmanar och utvecklar” en ny affärsform som kallas alliansmodell.
– Den används mycket internationellt och handlar i grund och botten om en mycket tätare samverkan med entreprenören och ett förfarande med löpande räkning, säger Patrick Guné.
De externa revisorer som Trafikverket tagit in för att analysera kostnaderna vid bygget av Västlänken beräknas vara klara med sin analys i slutet av sommaren, enligt Guné. Men till skillnad från Förbifart Stockholm bedömer han inte att det är aktuellt med polisanmälningar kring Västlänkens etapper Centralen och Korsvägen.
– Vi har inga indikationer på polisanmälningar där, det vill jag vara tydlig med.