Samtidigt som regeringen snabbt vill rusta upp försvaret tar staten tillbaka en del av de ökade försvarsanslagen i form av högre hyror från försvarsmyndigheterna.
När Sverige bygger nya regementen, öppnar skjutfält och bygger ut lokaler är det inte Försvarsmakten som sköter det utan Fortifikationsverket, en annan statlig myndighet. Den äger och förvaltar försvarets fastigheter, och finansierar sin verksamhet genom att ta ut hyra. En del av hyran går tillbaka till ägaren staten, som kräver avkastning.
Nu har det nya regleringsbrevet för Fortifikationsverket kommit från regeringen. Där ökar staten sitt krav på avkastning rejält, med 25 procent jämfört med förra året. Räknar man sedan 2023 har avkastningskravet ökat med 68 procent.
Summan som ska betalas till staten ökar dock mer än så. Fortifikationsverket lånar allt mer pengar för att kunna bygga nya regementen, köpa mark, renovera och bygga ut. Och det är storleken på myndighetens lån som ligger till grund när avgiften till staten räknas fram.
Ekonomidirektör Magnus Önnestig på Fortifikationsverket säger att myndigheten kommer att betala strax under 300 miljoner till staten för avkastningskravet 2024.
– Vår bedömning i budgeten för 2025, är att vi kommer att betala in knappt 600 miljoner kronor i avkastningskrav till statskassan, säger han och tillägger att Försvarsmakten hyr ungefär tre fjärdedelar av Fortifikationsverkets fastighetsbestånd.
Det skulle betyda att Försvarsmaktens kostnader för avkastningskravet ökar med i mycket runda tal 225 miljoner kronor.
Men Försvarsmakten har fått så kraftiga anslagsökningar att denna kostnadsökning inte är något stort problem, enligt generalmajor Michael Cherinet, chef för genomförandeenheten vid försvarshögkvarteret.
– Vi betalar ungefär fyra miljarder kronor om året till Fortifikationsverket i hyra, utav 119 miljarder som är vår budget i år. Finansieringen av fastighetsbeståndet är ju ingen ”make or break” när det gäller försvarsfinansieringen, säger han och understryker att avkastningskravet bara är en mindre del av hyresinbetalningarna och att det är väl känt hur det räknas fram.
– Vi uppfattar att det här avkastningskravet kommer ytterst ifrån regeringens vilja att ha koll på och synliggöra statens fastighetskostnader, säger Michael Cherinet.
Försvarsmakten har trots det begärt i sina budgetunderlag till regeringen att reglerna kring avkastningskravet ska ändras så att försvaret får betala mindre. Också myndigheten för totalförsvarsanalys har föreslagit regeringen att se över finansieringsmodellen.
Försvarsdebattören Patrik Oksanen på tankesmedjan Frivärld tycker att regeringen helt borde avskaffa avkastningskravet.
– Det här är ju bara en byråkratisk rundgång på statens pengar. Det visar att regeringen inte klarar av att ta sig själv på allvar när den säger att det är brådskande att rusta upp, säger han och påminner om att regeringen har kritiserat myndigheterna för att inte rusta upp snabbt nog.
– Här har regeringen haft möjlighet att styra så att det går snabbare. Men man väljer att lägga in ett styrmoment som gör att det kommer gå långsammare.
Fakta.Fortifikationsverket
Myndigheten, med anor tillbaka till 1600-talet, äger, bygger och förvaltar landets försvarsfastigheter.
Verksamheten finansieras genom hyror och andra avgifter från framför allt försvarsmyndigheterna.
Fortifikationsverket har sedan 1991 ett avkastningskrav. Det är baserat på Riksgäldens avkastnings- och utlåningsränta, enligt en bestämd formel.
Kravet är knutet till storleken på Fortifikationsverkets lån, som på några års sikt planeras växa till närmare 100 miljarder kronor på grund av den svenska upprustningen av försvaret.
I år höjs avkastningskravet till 4,54 procent från förra årets 3,62 procent. Året dessförinnan var det 2,7 procent. Summan räknas på 30 procent av det genomsnittliga lånet Fortifikationsverket har i Riksgälden.
