I Tidöavtalet har det bestämts att Sverige ska minska biståndsbudgeten och det tidigare enprocentsmålet har slopats. Det är sedan tidigare känt att det svenska biståndet krymper från 56 till 53 miljarder från och med nästa år.
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) kallar det för den största omläggningen i biståndet i svensk historia. Många organisationer påverkas, meddelar han på fredagen.
– Många människor kommer att beröras av det beslutet vi har fattat. Många insatser och projekt som hjälper människor runt om i världen kommer att försvinna som direkt resultat av besluten vi har fattat, säger han på en pressträff.
Stödet till biståndsmyndigheten Sida minskar från 22,5 miljarder till 18,5 miljarder kronor, nästan 20 procent mindre i budget.
Bland annat handlar det om ett minskat anslag på en halv miljard till Asien och 1,8 miljarder till Afrika.
Arbetet med sysselsättningsprojekt minskar med en miljard kronor, det vill säga 50 procent. Stödet till anpassningsfonden och fonden för de minst utvecklade länderna, båda klimatfonder, minskar med 100 procent vardera.
– Vi behåller vårt mycket omfattande stöd till Gröna klimatfonden, helt oförändrat. Det är den största fonden av de här tre och där Sverige också går in med allra mest stöd, säger Benjamin Dousa.
Orsaken till de stora förändringarna är att resurser behövs i Sverige. Bland annat för att ”människor som anstränger sig ska ha mer pengar i plånboken”, enligt Benjamin Dousa.
– Vi har stora problem och behöver förstärka Kriminalvården, Polisen och göra välfärdssatsningar, säger han.
Ukraina, en existentiell fråga, är den enskilt viktigaste prioriteringen för Sverige, fortsätter Benjamin Dousa.
– Det här är inget beslut vi har fattat med stor glädje utan för att vi känner oss nödgade givet det läge Sverige och Ukraina befinner sig i.
Stödet till FN:s utvecklingsprogram UNDP kommer att minska med 500 miljoner kronor, en minskning på 92 procent. Stödet till UNFPA, UNHCR, Unicef och WFP förblir oförändrat.
Även Sidas humanitära stöd och stöd för hälsa och sexuell- och reproduktiv hälsa värnas, samt strategin för mänskliga rättigheter och demokrati, enligt Dousa.
Socialdemokraterna vill öka tillbaka biståndet till en procent av BNI, och tog under vårens kongress beslut om att göra det successivt.
Morgan Johansson, Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, skriver till DN att det kommer ta tid, på grund av de ”omfattande nedskärningar som regeringen har gjort”.
”Socialdemokraterna vill att Sverige ökar biståndet så att vi åter når enprocentsmålet. Det kommer inte att kunna nås över en natt, utan behöver ske stegvis under en följd av år”, skriver han.
Miljöpartiets biståndspolitiska talesperson Janine Alm Ericson skriver angående fredagens besked att svenskt bistånd inte är en välgörenhet – utan en ”långsiktig investering i vår gemensamma framtid och säkerhet”. Att inte se det riskerar att stå Sverige dyrt, menar hon.
”Regeringen säger att nedskärningarna i biståndet görs för att ge mer till välfärden och hårt arbetande människor i Sverige. Det låter fint men det de egentligen gjort är att sänka skatten för de allra rikaste på bekostnad av insatser som kan rädda liv och bygga trygga samhällen runt om i världen”, skriver Janine Alm Ericson.
