I spåren av digitaliseringen sjunker antalet brev som ska delas ut i Sverige stadigt och snabbt. ”En fortsatt dramatisk nedgång väntas”, skriver myndigheten Post- och Telestyrelsen, PTS, i sin senaste rapport.
Det pressar Postnord, som har skyldighet av PTS att dela ut brev i hela landet. Regelverket säger att portot ska finansiera utdelningen. Det har redan höjts flera gånger. Ytterligare höjningar kommer att snabba på nedgången ännu mer, enligt företagets beräkningar. Dyrare frimärken stoppar alltså inte förlusterna i brevverksamheten.
Inför en ny tillståndsperiod bad därför Postnords ordförande Christian Jansson i april förra året om ett möte, i närtid, med civilminister Erik Slottner (KD), visar handlingar som DN begärt ut. Ordförande upprepade sin begäran i maj, men fick veta av Slottners medarbetare att det inte fanns ”utrymme i kalendern innan sommaren”.
I oktober mejlade Peter Gisel-Ekdahl, vd för Postnords svenska verksamhet, en ny begäran om att få träffa civilministern. I november upprepades den. Svaret från Erik Slottners medarbetare var ”Vi har mottagit din förfrågan och återkommer om det blir aktuellt med ett möte”.
Inget sådant möte har blivit av.
Christian Jansson, som avgick som ordförande vid bolagsstämman i april, kallar det svårsmält att helt ignoreras.
– Jag var rätt övertygad om att när ett bolag som Postnord, en av Nordens största arbetsgivare, ber om företräde tar man sig tid eller åtminstone frågar vad vi vill tala om, säger han till DN.
Jansson understryker att han har haft sju fantastiska år med Postnord och gärna hade fortsatt som ordförande.
Vad tror du Erik Slottners ointresse beror på?
– Det är politisk feghet. Regeringen vet att servicen måste försämras när det är så låga brevvolymer. Men man är rädd att möta valmanskåren. Man vill inte ha rubriken att Slottner försämrade brevservicen. Men det är ju verkligheten när svenska breven blir så mycket färre.
Postnord ägs till 60 procent av svenska staten och till 40 procent av danska staten. I Danmark ska företaget helt sluta dela ut brev från den 1 januari nästa år. I Danmark har volymerna rasat ännu snabbare än i Sverige och landet har avskaffat lagen som beordrade Postnord att bära ut breven.
De svenska postreglerna säger att minst 95 procent av inrikes brev ska ha delats ut inom två arbetsdagar, oavsett var i landet breven har lämnats in. Det kravet klarade Postnord nätt och jämnt förra året.
Däremot klarade bolaget inte statens lönsamhetskrav och lämnade därmed ingen vinstutdelning till ägaren.
Christian Jansson konstaterar att en del av staten kräver bra service och en annan del avkastning.
– Med de fallande brevvolymerna är de kraven helt oförenliga intressen.
Hur brevutbäringen ska fungera i framtiden har utretts av den så kallade postfinansieringsutredningen. Den föreslog i januari 2023 att brev ska kunna delas ut inom tre dagar, i stället för två. Utredningen har ännu inte resulterat i ett nytt lagförslag från regeringen.
Den 1 april i år beslutade Post- och telestyrelsen återigen att Postnord ska sköta postservicen i hela landet. Men Postnord anser att villkoren som är förknippade med uppdraget är alltför betungande och leder till att brevverksamheten går med förlust. Siffran 700 miljoner kronor nämns i det överklagande som företaget har lämnat in till förvaltningsrätten.
I rättstvisten framför PTS å sin sida bland annat att Postnords önskan att få dela ut breven under längre tid är ett beslut som regeringen måste fatta.
DN har sökt civilminister Erik Slottner för en intervju om Postnord och ny lagstiftning, men han ställer inte upp utan väljer att svara på mejl:
”Komplexa frågor behöver utredas grundligt av respekt för frågornas komplexitet”, svarar han på frågan varför lagstiftningen dröjer.
Regeringen anser att Postnord, precis som andra statliga företag, ska drivas affärsmässigt. ”I denna förväntan ligger att Postnord ska göra vad de kan för att möta kraven på leveranskvalitet för postleverans”.
Han vill inte kommentera rättsprocessen som innebär att en statlig myndighet och ett statligt företag lägger skattemedel på jurister. ”Varje statligt bolag har förtroende att bedriva sin verksamhet på det sätt de bedömer lämpligt och enligt aktiebolagslagen och ägarstyrningen”.
DN har även sökt Postnord för en kommentar om vad det betyder för bolaget att beslut om ny postreglering dröjer.
Företagets vd för svenska verksamheten, Peter Gisel-Ekdahl, svarar i ett mejl att såväl kunder som verksamhet blir lidande.
”Vi har tusentals medarbetare som lever i en ovisshet om framtiden eftersom vi inte kan ge besked om hur vi tänker strukturera brevaffären framåt. Vi kommer fortsatt att dela ut brev över hela landet, men sättet vi gör det på, har och kommer fortsätta förändras över tid”, skriver han.
Läs mer:
Postnords vd: Vem ska dela ut posten till svenska folket?
Utredning föreslår tredagarsutdelning av brev
