Artikeln i korthet
• Regeringen öppnar för att staten kan bli majoritetsägare i nya kärnkraftsprojekt.
• Förhandlingar pågår om finansiering och ansvar mellan staten och Vattenfall och industrin.
• När förhandlingarna är klara är oklart.
Förhandlingarna mellan regeringen på ena sidan och Vattenfall ihop med nio industribolag på andra sidan pågår för fullt. Det handlar om finansieringen av de nya reaktorer som Vattenfall planerar vid Ringhals.
Ramarna är redan satta och klubbade av riksdagen, men nu ska detaljerna verkas fram. Hur ska de statliga lånen se ut? Hur högt ska det garanterade elpriset bli? Och hur stor roll ska staten ta?
Fakta.Finansieringsmodellen
Modellen för finansiering av ny kärnkraft består av tre huvuddelar.
1. Statliga lån. Bolaget som vill bygga behöver bara gå in med en mindre del av kostnaden i eget kapital, och kan låna resten av staten.
2. Prissäkringsavtal. Kärnkraftsverket garanteras ett pris per producerad kilowattimme. Om marknadspriset understiger det garanterade priset går staten in och täcker mellanskillnaden. Ska gälla i upp till 40 år.
3. Risk- och vinstdelningsmekanism. Aktiveras om det behövs baserat på utfallet av en marknadsvärdering av projektbolaget två år efter driftstart. Går bolaget för bra eller för dåligt regleras det genom justering av räntan i de statliga lånen eller genom det garanterade elpriset.
För de statliga lånen har man budgeterat 220 miljarder kronor och lika mycket i säkerhetsmarginal. Prissäkringen räknar man med ska kosta 1–3 miljarder per år, eller drygt 100 miljarder kronor för de 40 åren.
Samtalen går bra, konstaterar Niklas Wykman, ansvarig minister för finansieringen.
– Bättre än vad många nog tror och förväntar sig, säger han.
Ingenting är dock klart förrän allt är klart, reserverar han sig med på frågan om vad de har kommit överens om så här långt.
– Alla delarna i det här är inte direkt kommunicerande kärl med varandra, men de påverkar varandra, och det vill till att man hittar den rätta balansen i det.
I sin ansökan har Videberg kraft – Vattenfall och industrins projektbolag – varit tydligt med att man förväntar sig mer av regeringen än ett finansieringspaket. Man vill också se att staten går in som majoritetsägare, alltså över 50 procent, för att ta en större del av risken för de inblandade företagen.
Regeringen har tidigare inte velat prata om hur stor ett eventuellt statligt ägande kan bli, men nu öppnar Niklas Wykman för en majoritetspost – alltså ett direkt ägande på över 50 procent.
– Jag ser fördelar med att staten skulle vara direktägare till en majoritet. Det ger ytterligare stadga till projektet och större trygghet för skattebetalarnas pengar, säger han.
Samtidigt är det viktigt för regeringen att företagen inte kliver tillbaka allt för mycket. De behöver vara med och ta risk och bidra till finansieringen, understryker Wykman.
– För vi vill ju åt deras förmåga att leda och driva stora projekt på ett kostnadseffektivt sätt. Det är den stora vinsten att ha med många företag.
Det är också en förutsättning för att statsstödet ska få EU-kommissionens godkännande, vilket är nästa steg efter förhandlingarna.
Finansieringsmodellen är tänkt att användas till projekt om totalt 5 000 megawatt, motsvarande 4–5 normalstora reaktorer, men riksdagen har än så länge bara godkänt halva nivån – 2 500 megawatt.
Projektet vid Ringhals har som ambition att bygga små modulära reaktorer (SMR) med en total effekt på 1 500 megawatt. Antingen tre reaktorer från Rolls-Royce eller fem från GE Vernova Hitachi. Det ryms med andra ord fler projekt inom riksdagens nuvarande bemyndigande och ytterligare ett antal inom hela stödprogrammet – men inte så mycket som Niklas Wykman vill ska byggas. Han vill se ännu mer.
– Någon annan basproduktion finns inte om man inte bestämmer sig för att man ska exploatera ännu fler älvar och vattendrag och andra miljömässigt negativa konsekvenser, säger han.
Men innan regeringen tog fram finansieringsmodellen var intresset för att bygga ny kärnkraft svalt. Företagen tyckte att risken var för stor. Så varför skulle de tycka att det är en bra idé att göra sen, när statens stöd är förbrukat?
Niklas Wykman pekar på att det råder tydligare politisk enighet kring kärnkraften nu. Efter att finansieringsmodellen kom på plats har Socialdemokraterna svängt och stöttar både ny kärnkraft och statligt ägande i den.
– Den här tiden utav oreda som var, den har vi överbryggt nu och kommit tillbaka till mer av det som är en grundstyrka i Sverige med ordning och reda, och det ger förutsättningar för investeringar även bortom den här modellen.
Ändå sitter ni just nu och förhandlar med företagen om statlig finansiering?
– Det beror på två saker. Den ena är att vi behövde vinna tillbaka den här stabiliteten och det är ju det här sättet man gör det på. Det andra är att det har gått ännu längre tid sedan man byggde kärnkraft i Sverige och då är vår bedömning att man behöver ett visst stöd till det, säger ministern.
När förhandlingarna kan vara klara och det finns ett färdigt stöd att skicka till EU-kommissionen för godkännande vill ministern inte svara på.
– Jag har inte velat säga någon deadline för då blir det spekulationer. Det viktigaste är resultatet, säger Niklas Wykman.
Läs även:
Domstolar varnar – lagar om kärnkraft stiftas för fort
Kärnkraftsbyggen kan ge tusentals jobb
