– Vi kommer att behöva låna under några år för att snabbt komma upp i de nivåer som behövs, säger finansministern.
Det handlar om väldigt stora belopp, många miljarder.
Men hon understryker att det också måste finnas en stabil finansiering på längre sikt. Från 2027 ger ändrade regler för statsbudgeten att fler miljarder frigörs. Men det behövs också, enligt Svantesson, hårda prioriteringar och omflyttningar i budgeten. Hon hoppas också att högre tillväxt ska hjälpa till.
– En halv procents ökad tillväxt ger 15 miljarder i reformutrymme, framhåller hon.
I sommar väntas Natoländerna sätta ett nytt mål för hur mycket pengar varje land bör lägga på det egna försvaret, mätt som andel av bnp. Sedan 2014 är riktmärket minst 2 procent, men på Natotoppmötet i sommar kan ambitionen höjas till 3,5 procent. Sverige är på väg upp mot 2,6 procent nu.
Med ett mål om 3,5 procent skulle det innebära, grovt räknat 60–70 miljarder till – utöver de runt 140 miljarder som nu läggs på försvaret per år.
– Vi kommer att föra resonemang med andra partier, men alla partier verkar inse att vi verkligen måste bygga svenskt försvar, säger Svantesson och ger några av sina argument för det:
– Vi vet inte vad hur stödet kommer att se ut från USA eller hur det kommer att se ut vid Ukrainas gräns.
– Det viktigaste vi har att göra är att svenska folket är tryggt och att vårt land är säkert.
Socialdemokraterna har föreslagit att en totalförsvarsfond med 250 miljarder i kassan inrättas. Partiet har också föreslagit en beredskapsskatt för rikare hushåll. Finansministern och statsminister Ulf Kristersson har sagt att det inte kommer att bli tal om att införa några nya ”skadliga” skatter.
Om en knapp månad, i samband med vårpropositionen den 15 april , ska regeringen lägga fram en plan för hur upprustningen ska betalas.
