– Har vi något system här eller är det ”starkast vinner”? frågar reportern från Yle när pressuppbådet flockas runt Ulf Kristersson (M) uppe i Sälen.
Det är den nya världsordningen, muttrar en fotograf bredvid.
– Bara det inte är ”längst vinner”, hinner statsministern replikera innan han svarar på frågor från medierna på rikskonferensen Folk och försvar.
Regeringens pressträff handlar om att man nu satsar 15 miljarder på att stärka den svenska luftvärnsförmågan.
– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i modern tid. Med denna breda satsning på territoriellt luftvärn stärker vi skyddet av hela samhället. Från våra militära förband till städer och kritisk infrastruktur, säger statsministern.
Hittills har de senaste årens svenska förstärkningar främst handlat om att skydda militära förband och militär infrastruktur mot attacker från stridsflyg, robotar och drönare.
– Luftangrepp utgör ett mycket allvarligt hot, det har vi lärt oss av Ukraina. Drönare har blivit det som saboterar mycket av energiinfrastruktur, civila byggnader av olika slag och vattensystem, säger försvarsminister Pål Jonsson (M).
Därför ska Sverige nu bli bättre på att skydda militära förband och det militära försvarets mobiliseringsförmåga. Men också på att skydda hamnar, broar, järnvägsknutar, kärnkraftverk och även städer.
– Vi har sett att Ryssland använder långräckviddigt luftvärn på ett bestialiskt och systematiskt sätt, säger försvarsministern vid pressträffen.
Det är 80 år sedan den första rikskonferensen Folk och försvar hölls, och inramningen 2026 är av den mörkare sorten.
Parallellt med fredssamtal om Ukraina har president Donald Trump de senaste veckorna upprepat att USA ”måste ha Grönland”, en Natoallierad. Statsminister Ulf Kristersson säger att det är svårt att bedöma om hotet från Ryssland har blivit större i och med den amerikanska administrationens agerande i Grönlandsfrågan.
– Men ju mer vi luckrar upp den världsordning som vi tycker har varit viktig, inte minst för mindre stater, desto större rörelseutrymme kan man tänka sig att andra stater får genom att hävda att de har en egen intressesfär, säger Kristersson.
Försvarsmakten säger på söndagen till GP att man inte har en plan för om USA drar sig ur Nato, har regeringen en plan för det?
– Nato fungerar, det har vi lärt oss under ungefär två år som medlemmar. Jag är väldigt emot att ta en upphetsad situation just nu till intäkt för att dra långtgående slutsatser om något vi inte vill ska inträffa, eller i grund och botten tror ska inträffa.
Så förstår jag dig rätt att regeringen inte har någon sådan plan?
– Vi har en plan för svensk säkerhet i en mycket, mycket farligare tid. En del av den planen är allt det vi gör inom ramen för Nato. Minst lika viktigt är den stora svenska militära upprustningen. Och det som är europeiskt, men inte i Nato-format. Och minst lika viktigt är att stötta Ukraina så att de kan hävda sig mot Ryssland. Allt detta är den samlade planen.
Finns några diskussioner med andra länder om vad vi gör om USA drar sig ur Nato?
– Nej, däremot finns en intensiv diskussion om hur vi stärker den europeiska delen av Nato, och den del av världen som vi själva tillhör. Allt detta gör länder både individuellt och inom ramen för Nato, men det bygger inte på någon förmodan att Nato ska sluta fungera, säger Ulf Kristersson.
Med 2026 års dramatiska inledning finns förenklat två läger av bedömare: De som tror att det nya världsläget är något som kommer att passera med en ny amerikansk regering, och de som i stället ser att världen nu förändras på ett strukturellt och djupgående sätt.
Hur ser du på det?
– Man ska vara noga med att skilja mellan önskan och befarande. Jag önskar att världen går tillbaka till en världsordning som vi känner igen. Men vi kan inte vara naiva. Det kan vara en förändring som är mycket långvarig, där Europa måste ha mycket starkare egna förmågor, säger Ulf Kristersson.
Han fortsätter:
– Lika kritisk som jag är mot USA:s sätt att ingripa som de har lust, i exempelvis Sydamerika eller med deras retorik mot Grönland och Danmark, lika självklart är det att Europa i längden inte kan vara så beroende av USA som vi har tillåtit oss vara.
Är du orolig, kan du sova om nätterna?
– Jag kan alltid sova om nätterna, jag är inte den oroliga sorten. Men däremot är jag en ganska välförberedd sort. Vi ska inte vara rädda, vi ska vara förberedda, säger Ulf Kristersson.
.













