Många av dem som lever i det så kallade skuggsamhället, däribland barn, befinner sig i stor utsatthet och riskerar fara illa eller utnyttjas.
Det menar migrationsminister Johan Forssell (M) som leder en nybildad särskild statsrådsgrupp där flera departement ska samarbeta för att bekämpa skuggsamhället.
– Det finns också dem som kan utgöra ett säkerhetshot, säger Johan Forssell när vi träffas i det ljusa hörnrummet i Rosenbad med utsikt över Stockholms ström och riksdagshuset.
Meningen är att flera departement ska samarbeta för att samla in information om dem som befinner sig i Sverige illegalt.
I dag finns inga säkra uppgifter om hur många det handlar om. Skatteverket tog nyligen fram en provisorisk lägesbild. Där uppskattar man att det kan finnas mellan 107 000 och 185 000 personer som är i Sverige utan att vara registrerade, med avdrag för omkring 50 000 personer som bedöms vara här tillfälligt.
– Jag tror inte att det är obefogat att uppskatta att hundratusentals personer lever i Sverige utan tillstånd, säger Johan Forssell
I ett första skede ska statsrådsgruppen ge uppdrag till vissa myndigheter att samla ihop den information var och en har om den här kategorin personer. Johan Forssell hoppas också att olika aktörer i civilsamhället ska bidra frivilligt.
Om några veckor landar dessutom den omdebatterade utredningen om informationsplikt för offentliganställda och myndigheter på regeringens bord.
Förra veckan samlades de stora fackförbunden i välfärden och oppositionspartierna för att demonstrera.
De är rädda att utredningen ska leda till vad de kallar en angiverilag, att lärare och vårdpersonal kan bli skyldiga att efterforska och lämna information om elever och patienter som de misstänker befinner sig i Sverige utan tillstånd.
Johan Forssell vänder sig starkt emot att man använder begrepp som angiverilag och papperslösa.
– Det finns inget färdigt förslag ännu och utredningen, som fortfarande pågår, ska bland annat titta på om det finns yrkesgrupper som kan undantas, säger han.
Det är helt orimligt att polisen och Migrationsverket i dag inte kan verkställa en del utvisningar för att de saknar information som andra myndigheter har, menar han.
– Det låter på en del som att det bara handlar om skola och sjukvård. Men det här är ett brett arbete som tittar på en rad myndigheter som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Skatteverket.
En informationsplikt ”skulle strida mot mänskliga rättigheter, hälso- och sjukvårdslagen och yrkesetiken” skriver till exempel Vårdförbundet i ett mejl till DN.
38 procent av de socialsekreterare som tillfrågats i Akademikerförbundet SSR:s undersökning uppger att de skulle överväga att säga upp sig om angiverilagen blir verklighet.
Lärarnas yrkesetiska råd menar att en informationsplikt skulle strida mot barnkonventionen och skollagen vilket gör det ”önskvärt att lärare bedriver civil olydnad”.
Hur ser du på detta?
– Det är ett perspektiv, ett annat är att vi kanske har hundratusen människor i Sverige som fått ett beslut om utvisning, men som dröjer sig kvar, med alla de sociala och säkerhetsmässiga problem som det medför.
Efter den stora demonstrationen och uppmärksamheten kring utredningen vill Johan Forssell bemöta kritikernas argument.
– Det finns en naiv förhoppning hos vissa att den som får nej på sin asylansökan får det bättre om han eller hon kan dröja sig kvar i Sverige. Men vi vet att att många lever i limbo under stor utsatthet, säger han.
Det är också fel att beskriva informationsplikten som något nytt, menar han.
Fram till 2013 fanns en lagstiftning, utlänningsförordningen, som innebar att socialnämnden och styrelsen för utbildning vid grundskola och gymnasieskola var skyldiga att ”utan någon föregående begäran lämna uppgifter till polisen om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress”.
Fakta.Utredningen om återvändande
● I juni 2022 tillsattes Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet av den förra S-regeringen.
● Syftet var att öka återvändandet för dem som har ett beslut om avvisning eller utvisning.
● I direktiven stod att skola och sjukvård skulle undantas från informationsplikt.
● I augusti 2023 lade sedan M-regeringen ett tilläggsdirektiv, där man tog bort formuleringen att vissa sektorer ska undantas.
● Däremot skrev man att utredaren ska ta hänsyn till ”ömmande behov, till exempel inom sjukvården”.
● Förslagen ska dessutom ”vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa (bl.a. Europakonventionen och barnkonventionen) där barnets rätt till utbildning slås fast.”
• Utredningen ska vara klar 29 november 2024. Lagförslaget ska sedan skickas på remiss till myndigheter och granskas av Lagrådet.
• Regeringen räknar med att lägga fram ett ett färdigt lagförslag i riksdagen under denna mandatperioden.
Källa: Regeringen
Men lagen togs bort i samband med en reform som gick ut på att barn som var här utan tillstånd skulle kunna gå i skolan.
– Det har alltså fungerat tidigare, skillnaden är att problemen med skuggsamhället är mångdubbelt större nu än de var då.
Men inte bara facken i välfärden varnar för riskerna om informationsplikten skulle gälla deras medlemmar. Också oppositionspartiern – och även företrädare för Liberalerna – höjer ett varnande finger.
– I Tidösamarbetet är vi överens om utredningens direktiv, sedan får vi se vilka situationer som ska undantas. Vi har ju pekat på att det kan finnas ”ömmande situationer” till exempel i sjukvården, internationella konventioner och barnkonventionen, säger Johan Forssell.
Läs mer:
Demonstration mot ”angiverilag”: ”Ska inte ägna oss åt sånt”
Facket lovar juridisk hjälp till lärare som bryter mot angiverilagen
Liberalerna kritiska till anmälningsplikt: ”Kan bli direkt inhumant”
Skolministern: I Sverige gäller barnkonventionen, enligt den har alla barn rätt till skola
