På torsdagen meddelade Naturvårdsverket, utan förvarning, på sin hemsida att alla planerade ansökningsperioder för satsningen Klimatklivet ställs in. Klimatklivet ger stöd till bland annat laddstolpar, produktion av biogas och vätgassatsningar.
Skälet till att ansökningsperioderna ställs in är att regeringens långtidsfinansiering av Klimatklivet är för låg. Eftersom satsningarna ofta löper över flera år gör det att myndigheten nu tvingas dra i nödbromsen.
Nu kan DN berätta att Naturvårdsverket redan i februari varnade regeringen för att långtidsfinansieringen, det som kallas bemyndiganderamen, var otillräcklig.
”Höjt bemyndigande är av yttersta vikt för att effektivt nyttja hela anslaget och därmed åstadkomma största möjliga klimatnytta. De projekt som Klimatklivet stödjer behöver kunna få en längre genomförandetid”, skrev myndigheten i sitt budgetunderlag till regeringen.
Naturvårdsverket föreslog anslagsnivåer på 2,99 miljarder kronor om året för 2025, 2026 och 2027. Regeringen anslog en halv miljard mer än så för 2025 – men för 2027 kapas anslagsramen till 1,5 miljarder.
Konsekvensen blir att Klimatklivet får en bemyndiganderam på 4,6 miljarder kronor fram till 2030, istället för nästan 6 miljarder enligt myndighetens förslag.
– Det är den skillnaden som gör att vi nu får dra i nödbromsen, säger Anna-Karin Nyström, enhetschef för Klimatklivet för industri på Naturvårdsverket.
Vad är det för projekt som riskerar att inte bli av?
– Ansökningarna sträcker sig är över en väldigt stor bredd av insatser, det handlar om allt från laddstationer till produktion av vätgas eller biogas.
Har ni varit tydliga mot regeringen med vad den sänkta långtidsbudgeten skulle innebära?
– Ja, absolut. Vi har försökt förklara i samband med budgetunderlaget att långtidsbudgeten behöver vara fortsatt hög för att åstadkomma största möjliga klimatnytta och att skapa förutsättningar för svenska företag att bidra i den gröna omställningen
Så regeringen har informerats om att detta skulle kunna ske?
– Ja.
En av de utlysningar som ställs in är specifikt inriktad på publika laddstolpar, exempelvis vid köpcentrum. Den skulle ha öppnat den 20 januari nästa år.
– Vi planerade den utlysningen utifrån att regeringen har pekat ut detta som ett särskilt prioriterat område för att klara omställningen i transportsektorn, säger Anna-Karin Nyström.
I laddbranschen har nyheten tagits emot med chock, berättar Martin Lundgren, försäljningschef för Skandinavien på det finska bolaget Virta, som levererar mjukvara till flera stora laddbolag.
– Jag reagerade med besvikelse, bestörtning och frustration. Som alla i branschen, säger han, och fortsätter:
– Det handlar inte bara om 2025, detta kommer att få konsekvenser för flera år framåt. Vad både branschen och elbilsförarna behöver är långsiktighet, inte 12 månaders stödprogram som slås på och av hela tiden.
Regeringen har vid upprepade tillfällen lyft fram just Klimatklivet som en av de viktigaste statliga klimatsatsningarna. Så sent som på torsdagen hänvisade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till bland annat Klimatklivet, när hon fick frågor av Expressen om hur regeringen ska vända trenden med ökande utsläpp i Sverige.
– Jag förstår att det finns en oro, men den här regeringen är väldigt mån om Klimatklivet. Även med den sänkningen som ges för 2025 är det alltså ett större Klimatkliv än det som den tidigare regeringen hade, säger Romina Pourmokhtari till DN.
– När det gäller bemyndiganderamen är det en sådan sak som måste omfatta kostnaden för de kommande åren. Men om man väntar lite med sin ansökan finns det möjlighet att bemyndiganderamen har tillgång att ge grönt ljus, fortsätter hon.
Du signalerar att det blir mer pengar?
– Vi är väldigt måna om Klimatklivet i den här regeringen. Det är en av de insatser som haft högst additionalitet och också genererat utsläppsminskningar som vi också kan mäta i våra prognoser. Vi är väldigt positiva till Klimatklivet.
Socialdemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson, Anna-Caren Sätherberg, reagerar starkt på att Klimatklivet nu tvingas dra i nödbromsen.
– Man måste fråga sig, var finns konsekvensanalysen innan regeringen fattar beslut? Detta är ännu ett exempel på hur regeringens klimatpolitik är ett fullständigt haveri. Utsläppen ökar och industri och näringsliv pausar viktiga omställningsprojekt.
Vad hade ni gjort annorlunda?
– I alla våra skuggbudgetar har vi haft mer resurser till Klimatklivet än regeringen.
Läs mer:
Regeringens klimatsatsning tvärnitar – pengar saknas
Klimatministern: Därför ökar utsläppen i Sverige
FN-rapport: Världen på väg mot 3,1 graders uppvärmning