Mitt i valrörelsens slutspurt sjösätter regeringen en av mandatperiodens sista statliga utredningar.
Det gäller svenskämnet i skolan, som i dag är uppdelat i ”Svenska” och ”Svenska som andraspråk” (SVA). Snart tillkommer även ”Grundläggande svenska”, som specifikt riktar sig till nyanlända elever.
Problemet är tudelat: Dels är lärarnas behörighet i SVA i grundskolan endast 40 procent. Dels är andelen elever med godkända betyg i SVA så låg som 74,1 procent. Det finns inget annat skolämne med lägre andel godkända elever.
– I grund och botten visar det vad som är fel med hela skolsystemet, säger skol- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).
Det är nu tre årtionden sedan SVA infördes som skolämne. I dag är hälften av eleverna som studerar ämnet födda i Sverige. Mohamsson kopplar detta till den ”kravlöshet” som hon ser på det integrationspolitiska området.
– Jag tycker att det är en sorts rasism som baserar sig på låga förväntningar. Jag tycker att det är elakt mot barn att inte tro på dem, säger hon.
Själv invandrade Simona Mohamsson till Sverige som åttaåring. Hon kom till Överlida i Västergötland och hamnade i ett sammanhang där nästan alla runt omkring henne hade svenska som modersmål.
Tack vare de gynnsamma förutsättningarna behövde Simona Mohamsson aldrig studera SVA, utan gick ganska omgående rakt in i den ordinarie svenskundervisningen, berättar hon.
– Jag läste svenska precis som alla andra i min klass.
Särskild utredare blir Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Enligt direktiven ska hon se över ”svenskämnenas indelning”, vilket kan leda till två nya utfall: Antingen föreslår hon en ny sorts inledning eller så slås de olika ämnena ihop till ett sammanhållet ämne.
Så fungerar det i många andra länder, där eleverna får andraspråksundervisning som ett tillfälligt stöd för att sedan slussas ut i ordinarie undervisning.
Simona Mohamsson vill inte föregå utredningen, men tror ändå att en sådan lösning kan vara en väg framåt. Målbilden, säger hon, måste vara att alla har rätt att lära sig svenska på samma sätt.
– Språket kan inte vara en lyxvara.
Barn har olika förutsättningar, medger ministern, men hon tycker ändå att skolväsendet bör ha höga förväntningar på elever med ett annat modersmål än svenska. Särskilt de barn som är födda i Sverige, men som ändå studerar SVA. Det är att sätta dem i en ”frysbox”.
– Det är inte på det sättet de går från att vara andra generationens invandrare till att bli första generationens svenskar, säger Simona Mohamsson.
Läs mer:
Novus mätning läckte till partierna – kramades i SVT
Mohamsson på DN Debatt: ”Tidöregeringen är den mest liberala i modern tid”
DN:s samlade rapportering om valet