Grundlagen skyddar demokratin i Sverige. Bland annat reglerar den hur makten fördelas mellan regeringen och riksdagens 349 ledamöter.
Nu vill regeringen, med stöd av en parlamentarisk kommitté, ändra maktfördelningen. I extrema fall ska regeringen få befogenheter att fatta beslut, som riksdagen först i efterhand ska godkänna eller upphäva.
– Statens viktigaste uppgift är att skydda befolkningen, att värna vår frihet och vår säkerhet. För att kunna ta det ansvaret så behöver regeringen och riksdagen kunna fungera och fatta nödvändiga beslut i rätt tid och med rättsligt stöd, säger Gunnar Strömmer.
Dagens regelverk är inte tillräckligt tydligt vid allvarliga kriser, enligt honom. Strömmer pekar på erfarenheterna från pandemin, då det bland annat snabbt skulle beslutas om besöksförbud på äldreboenden.
Han understryker att grundtanken är att riksdagen med tre fjärdedels majoritet under en begränsad tid ska ge regeringen särskilda befogenheter. Det exceptionella fallen, då regeringen ger sig själv befogenheter, handlar om sådant där beslut måste fattas inom några timmar eller något dygn. Gunnar Strömmer exemplifierar med en kärnkraftsolycka likt Tjernobyl.
Regeringens förslag följer det som en parlamentarisk kommitté kom fram till 2023. I den kommittén deltog Annika Hirvonen från Miljöpartiet. Hon är kritisk till delar av regeringens ökade befogenheter.
– Man måste dra ut tanken: vad händer om en regering missbrukar befogenheten? Det finns inte tillräckligt starka stoppmekanismer på plats, säger hon.
Annika Hirvonen pekar på att riksdagen i krislägen kan agera inom ett par dygn.
– Regeringen vill öppna en bakdörr som är förenad med stora risker, särskilt i de tider vi lever i nu när auktoritära ledare agerar på ett sätt som vi aldrig sett förr, säger hon.
Justitieminister Gunnar Strömmer framhåller att regeringen vill ha en bred politisk uppslutning för förslaget. Det kommer man att få. Socialdemokraternas Ida Karkiainen, ordförande i konstitutionsutskottet, anser att lagen behöver ändras.
– Frågan är svår, men det finns också problem med att inte ha ett regelverk för framtida kriser, säger hon.
Ida Karkiainen påpekar att i dagsläget skulle en regering kunna hävda konstitutionell nödrätt, där det inte finns några regler.
– I nya förslaget är säkerhetsspärrar inbyggda som gör att en regering inte kan missbruka systemet. Riksdagen ska kunna ta tillbaka makten direkt och omgående, säger Ida Karkiainen.
Regeringens förslag ska debatteras och beslutas av riksdagen i höst. Eftersom det handlar om grundlagen ska ett andra beslut fattas av den riksdag som tillträder efter valet 2026.
Planen är att nya lagen träder i kraft den 1 januari 2027.
Läs mer:
Expert positiv till grundlagsändring: ”Systemet ganska skört”