Vindkraft ute i Östersjön har länge setts som en stor potential i Sveriges klimatomställning. Grunda bottnar och goda vindar ger förutsättningar för stora mängder fossilfri el.
På måndagen sänktes planerna när regeringen sade nej till 13 vindkraftsprojekt. Det motiverades med att kraftverken skulle störa försvarets radarspaning och hindra flygvapnet på ett sätt som inte kan godtas, givet det militära hotet från Ryssland.
Teknikföretagen, vars medlemmar inom industrin står för en tredjedel av Sveriges export, ser beskedet som djupt oroande.
– Det är ett dråpslag mot elektrifieringen och mot svensk industri, säger Miriam Münnich, organisationens näringspolitiska expert inom klimat och energi.
Teknikföretagen räknar med att industrin behöver uppemot 90 terawattimmar mer el per år fram till 2035. I det perspektivet hade de 13 vindkraftparkerna kunnat bli ett viktigt tillskott med en beräknad samlad elproduktion på närmare 140 terawattimmar per år, enligt organisationen Svensk vindenergi. Det motsvarar ungefär hela Sveriges elanvändning under 2023.
Miriam Münnich ser den havsbaserade vindkraften som avgörande för att planerade investeringar i fordonsindustrin, batterifabriker och energilösningar ska bli av de kommande tio åren. Ny kärnkraft finns troligen inte på plats förrän runt 2040 enligt Teknikföretagens bedömning. Det är fem år senare än vad regeringen hoppas på.
-– Hade den politiska viljan funnits att bygga mer havsvindkraft så hade man löst problemet. Nu skickar regeringen signalen att vi kan vänta på mer el tills vi har ny kärnkraft på plats. Det är oroande, säger Miriam Münnich.
Branschorganisationen Svensk vindenergi beräknar att det handlar om 550 miljarder kronor i investeringar som nu inte blir av. Vissa av projekten nobbas innan regeringen ens har hunnit bereda ansökningarna.
Lina Kinning på Svensk vindenergi varnar för att pengarna nu kan hamna utomlands.
– Vi ser att investerare avvaktar. Varför ska man satsa på Sverige? Det här var ett oförutsägbart beslut som kom hastigt och otransparent. Det ger inte bra marknadsförutsättningar.
Energiminister Ebba Busch (KD) har avböjt en intervju med hänvisning till tidsbrist. På måndagens pressträff påpekade hon att mer elproduktion är på väg in i systemet även de kommande åren.
Hon menade också att brist på vindkraft inte är det mest akuta problemet med Sveriges elsystem. Snarare behöver systemet trimmas för att mer av den installerade effekten ska bli tillgänglig, inte minst för nya industriprojekt.
Läs mer: Därför nobbar Försvarsmakten vindkraftsparker
Fakta.Havsbaserad vindkraft
■ Vindkraft till havs kan ge särskilt mycket el, eftersom det blåser hårdare och verken kan byggas högre utan att de stör lika mycket som på land.
■ Det är regeringen som fattar det slutgiltiga beslutet när det handlar om vindkraft i Sveriges ekonomiska zon. Ekonomiska zonen är den del av havet som ligger 12-200 nautiska mil utanför kusten.
■ Flera myndigheter, däribland Försvarsmakten, har framfört att tillståndsprocessen behöver göras om. Idag ansöker bolagen fritt om att få bygga i ett havsområde. Därefter vidtar prövningen, som efter långa ledtider riskerar att sluta med ett nej, ofta på grund av målkonflikt med försvarsintressen.
■ Alternativet, som tillämpas av flera andra länder, är att staten först pekar ut ett antal områden som lämpliga för vindkraft. Sedan får bolagen tävla om ensamrätten där.
■ Regeringen har tillsatt en utredning som som ska ska komma med förslag i den riktningen.
■ Havsbaserad vindkraft närmare kusten, i det som kallas territorialvattnet, prövas av mark- och miljödomstolarna. Där har berörda kommuner vetorätt, vilket de inte har i ekonomisk zon.
