Antalet personer som sitter på förvar har ökat markant de senaste åren. Under 2024 satt närmare 3 700 personer inlåsta i väntan på utvisning. Med en restriktivare migrationspolitik räknas också behovet bli större – år 2029 ska 1 000 platser på förvar finnas tillgängliga, jämfört med drygt 560 i dag.
Regeringen föreslår nu att personal bland annat ska kunna kroppsvisitera förvarstagna vid en lägre misstankegrad än i dag. De förvarstagnas rum ska få undersökas, och en allmän inpasseringskontroll ska vid behov få upprättas.
Orsaken, förklarar Johan Forssell (M), är rapporter om att både vapen och narkotika förekommer på svenskt förvar. Åtgärderna ska vara sådana som Migrationsverket själva har efterfrågat.
– Det handlar till exempel om knivar och andra farliga föremål som kommer in på förvaret. Det handlar också om narkotika som inte har någonting där att göra naturligtvis. Det här leder till en osäker miljö för alla som vistas på förvar, säger Johan Forssell.
Nina Piquer, senior policyrådgivare för skydd och efterforskning på Röda korset, poängterar att det visserligen är viktigt att säkerheten upprätthålls på förvar, men att tvångs- och kontrollåtgärderna också kommer med andra konsekvenser.
– Tvångsåtgärder som till exempel kroppsvisitering kan öka känslan av maktlöshet hos förvarstagna, och påverka förtroendet för personalen, säger hon.
Dessutom påpekar Nina Piquer att personer som sitter frihetsberövade riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Om säkerhetsrutinerna blir mer omfattande, kan det innebära att känslan av att vara inlåst förstärks.
– Vi ser nu att de här presenterade förslagen omfattar tvångs- och kontrollåtgärder som faktiskt får stora konsekvenser för den personliga integriteten. Utvecklingen av förvaren går i en riktning att bli mer fängelselik.
DN har tidigare rapporterat om Fener Can som har suttit på Märstas förvar i över sju månader. Utanför finns hennes barn, Robin och Ronja, som har uppehållstillstånd i Sverige. Hon beskrev sin oro och oförståelse över att hon sitter inlåst – trots att hon inte är dömd för något brott.
Forsell kommenterar inte Cans fall specifikt, men menar att det generellt är en fråga om individens ansvar huruvida en person hamnar i förvar eller inte. Om man följer myndighetsbeslut hamnar man inte i förvar, säger han. Dessutom tycker han att Migrationsverkets personal gör ett bra arbete med att stötta de som sitter förvarstagna.
– Jag förstår att man inte vill vara på ett förvar, men ansvaret kan bara läggas på den enskilde, som helt enkelt inte samarbetar.
Lagförslaget kommer samtidigt som en rad andra som ligger på regeringens bord. Tidigare i vår presenterades en utredning om hur förvarsverksamheten ska utvecklas, med förslag om att bland annat höja maxtaket för hur länge en person får sitta förvarstagen. Från dagens tolv månader, till arton.
– Det är en inriktning som vi står bakom. Samtidigt vill vi ju att så få människor som möjligt ska vara på förvaren, vi vill att de ska medverka i sitt beslut och resa hem, säger Johan Forssell.
Han menar att om Sverige ska fortsätta på inslagen väg, med att fler personer utvisas, kommer förvar att spela en viktig roll.
– Det måste få konsekvenser om man väljer att inte samarbeta med myndigheter och inte följer demokratiskt fattade beslut. En hörnsten i en reglerad invandring är att personer som har fått nej på sin asylansökan faktiskt återvänder hem. Det är viktigt för att vi ska kunna hjälpa de som har skyddsskäl.
Läs mer:
Nästan 5 000 kan utvisas när spårbytet försvinner
Sexåriga Alice riskerar att utvisas ensam till Thailand
Barnen hamnar i kläm när tusentals tas i förvar
