Samtidigt som den globala temperaturen ökar i oroväckande hög takt, ökar Sveriges utsläpp på grund av regeringens politik. Det nationella klimatmålet för transportsektorn är numera mycket svårt att nå – och det ser mörkt ut även för de övriga klimatmålen till 2030 och EU:s klimatkrav.
Nu måste regeringen fatta flera beslut under 2025 för att hålla målen vid liv, bland annat krävs en ny höjning av reduktionsplikten.
De tuffa beskeden gav regeringens expertorgan Klimatpolitiska rådet på torsdagen, i den årliga granskningen av den förda klimatpolitiken.
– Den globala genomsnittstemperaturen låg 1,5 grader över det förindustriella genomsnittet för första gången förra året – och i Sverige ökade utsläppen på grund av politiska beslut, säger ordförande Åsa Persson.
Orsaken är framför allt regeringens kraftiga sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel, som innebär att Sverige köper in mycket mer fossila drivmedel. Naturvårdsverkets officiella statistik för 2024 är inte klar än, men siffror från Statistiska centralbyrån SCB visar vad myndigheten kallar en ”unik ökning” av utsläppen i Sverige under de tre första kvartalen förra året. Det gäller både de totala utsläppen och utsläpp i relation till BNP, så kallad växthusgasintensitet.
– Det är en massiv kritik mot regeringens klimatpolitik. Det är uppenbart att Ulf Kristersson har tappat kontrollen på klimatpolitiken, säger Miljöpartiets språkrör Amanda Lind.
Visserligen har regeringen fattat en del beslut som leder till sänkta utsläpp fram till 2030, enligt Klimatpolitiska rådet – men det är inte i närheten av att väga upp för de kraftiga ökningar som regeringen orsakat med politiken hittills.
Den viktigaste åtgärden som regeringen hittills presenterat är att reduktionsplikten höjs något igen, efter den kraftiga sänkningen under 2023. Från den 1 juli i år höjs reduktionsplikten till 10 procent, samtidigt som skatten på bensin och diesel sänks – något som klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har kallat ”en gyllene lösning”. Men många remissinstanser, bland andra Energimyndigheten och Trafikanalys, beräknar att höjningen är otillräcklig för att nå EU:s klimatkrav.
Regeringen menar att EU-kraven på transportsektorn kan nås med den beslutade politiken – men det är en slutsats som Klimatpolitiska rådet ifrågasätter.
– Det är rådets bedömning i år att regeringens nuvarande politik inte räcker för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden, säger Åsa Persson – och pekar på att OECD nyligen dragit liknande slutsatser i sin utvärdering av den svenska klimatpolitiken.
Än sämre ser läget ut när det gäller skogen, där EU-kraven på Sverige säger att mer koldioxid ska lagras i skogen fram till 2030. Men, som DN har rapporterat om tidigare, går utvecklingen snarast åt andra hållet. Om Sverige missar EU-kraven på skogssektorn innebär det ännu tuffare krav på utsläppsminskningar inom transporter och jordbruk.
– Regeringen tar inte höjd för utvecklingen inom skog och mark, säger Åsa Persson.
Rådet har också utvärderat politiken på energiområdet, där man stämmer in i flera remissinstansers kritik mot det förslag på finansiering av nya kärnkraftsreaktorer som regeringens utredare presenterade i höstas. Bland annat har remissinstanser varnat för att med närtida investeringar i andra fossilfria energislag kan hämmas av kärnkraftssatsningarna.
– Vi förespråkar teknikneutralitet. Det vi konstaterar i rapporten och rekommenderar regeringen är att man borde göra en bredare konsekvensanalys innan man går vidare med förslaget om finansiering, säger Åsa Persson.
Klimatpolitiska rådet riktar också särskild uppmärksamhet mot jordbrukssektorn i år, en sektor där utsläppen av växthusgaser varit i princip konstant de senaste 35 åren.
– Vi måste göra saker där. Ska vi ner till noll nettoutsläpp 2045 kan vi inte ligga kvar på de nivåer som syns idag, säger rådets vice ordförande Olof Johansson Stenman.
Inför torsdagen fick regeringen kritik för att ingen minister finns på plats vid presentationen av rapporten, istället företräddes regeringen av statssekreterare Daniel Westlén (L). Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) motiverade sin utevaro med att ministrar inte deltar vid Finanspolitiska rådets rapportpresentationer. Klimatministern tog emot rapporten på onsdagen vid ett möte med rådet.
Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) var enligt uppgifter till DN inbjuden till rapportsläppet, men tackade nej.
Centerpartiets klimatpolitiska talesperson Rickard Nordin riktar skarp kritik mot valet att inte skicka någon minister till rapportpresentationen.
– Vi är inte ens nära att nå klimatmålen och regeringens politik sågas vid fotknölarna. Att klimatministern inte ens behagar ta emot rapporten visar på hur nonchalant man är inför de skenande utsläppen, säger han.
Anna-Caren Sätherberg, klimatpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, menar att regeringen på bara en halv mandatperiod har förvandlat Sverige ”från föredöme till sorgebarn i klimatpolitiken”.
– Rapport efter rapport visar att Kristerssons regering driver en klimatpolitik som inte bara ökar utsläppen, utan också försämrar svensk tillväxt och konkurrenskraft. Trots orosrapporterna verkar regeringen mest syssla med att måla upp glädjekalkyler och skjuta klimatmålen på framtiden. Det är tyvärr bara konstatera att det här en förlorad mandatperiod, säger hon.
Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, tycker inte att rådet kommer mycket vägledning.
– Deras rapporter blir ganska oanvändbara, de avviker inte särskilt mycket från det som redan kommuniceras av svenska myndigheter. Skillnaden är att myndigheterna kommer med konkreta förbättringsförslag medan rådet snarast gör en recension.
Vad tycker du om deras förslag att höja drivmedelsskatterna?
– Höjer vi skatten för lantbruket kommer vi få mer livsmedelsproduktion i andra länder med en högre klimatpåverkan, vilket ökar utsläppen i världen. En skattehöjning på drivmedel skulle också drabba vanliga människor och det går emot vad väljarna har röstat för.
Artikeln uppdateras
