I september 2024 informerade regeringen om en satsning för att bekämpa och förhindra spridning av invasiva främmande arter i vattenmiljöer i Sverige.
Det handlade om 10 miljoner kronor årligen från 2025 till 2027 som skulle gå till Havs- och vattenmyndighetens arbete. Den summan angavs sedan också i regeringens senaste höstbudget.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har i riksdagen lyft fram satsningen som ett bevis på att regeringen tar frågan om främmande invasiva arter i vattenmiljöer på allvar.
Vad ministern inte nämnde var att samma arbete – ”åtgärder för att motverka främmande invasiva arter” – fick 50 miljoner kronor år 2022, 2023 och 2024.
I Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) budgetunderlag till regeringen 2024 föreslog myndigheten en fortsatt finansiering med 50 miljoner kronor per år.
HaV varnade för allvarliga konsekvenser om finansieringen skulle utebli.
Arter som hunnit sprida sig är svårare och dyrare att bekämpa och försenade bekämpningsinsatser orsakar stora samhällskostnader. Avbrott i pågående bekämpning av en viss art innebär också att tidigare framgångar riskerar att gå förlorade, underströk myndigheten i budgetunderlaget.
Regeringens svar kom i höstbudgeten: 10 miljoner kronor.
En nedskärning med 80 procent.
Nu har HaV fördelat årets bidrag till länsstyrelserna för åtgärder i havs- och vattenmiljö. Enligt en källa till DN hade länsstyrelserna räknat med att HaV skulle skjuta till ytterligare 30 miljoner kronor, så att de samlade medlen för att bekämpa invasiva främmande arter i vattenmiljöer skulle bli 40 miljoner kronor.
Men så blev inte fallet. De samlade medlen krymper till 9,1 miljoner kronor, eller 435 000 kronor per länsstyrelse. På landets länsstyrelser mottas beskedet med bestörtning, enligt Anna Dimming, samordnare för akvatiska invasiva arter på länsstyrelsen i Västra Götaland.
– Att man går ut och säger att vi har en satsning på 10 miljoner när det är en neddragning av budgeten på 80 procent, och alltså en besparing – det är ett hån mot alla oss som arbetar hårt med de här frågorna. Vi är skyldiga enligt EU-förordning att bekämpa invasiva arter, säger hon.
Ett exempel på en art som nu inte kommer att kunna bekämpas med tilldelade medel är sjögull, en invasiv främmande art som har fått stor spridning i bland annat västra Mälaren och i Västra Götaland. Sjögull växer så tätt att inget solljus tränger ner i vattnet i nedanför.
För att bekämpa arten lägger länsstyrelsen ut flytande ramar med täckduk som skuggar sjögullet.
Michael Diemer, utredare på Havs- och Vattenmyndigheten, beskriver nedskärningen som ”extremt olycklig” och menar att den får stora konsekvenser.
– Det blir en utmaning att göra de mest nödvändiga åtgärderna. Pågående insatser kommer att behöva avslutas och framsteg som har gjorts riskerar att gå om intet. Årets budget skapar osäkerhet där ett framgångsrikt och kostnadseffektiv arbete mot invasiva främmande arter behöver uthållighet, säger han.
DN har frågat klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) hur hon kan kalla en nedskärning med 80 procent för en satsning, och hur hon ser på att nedskärningen kan leda till ännu större kostnader i framtiden.
Hon har inte återkommit med svar.
Fakta.Invasiva främmande arter
Invasiva främmande är arter som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya omgivning börjar sprida sig snabbt och orsakar allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa vilket medför stora kostnader för samhälle och enskilda.
Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Sverige och globalt och antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.
Källa: Naturvårdsverket
Läs mer:
Här är de invasiva arterna som hotar ekonomi och ekosystem
Forskarlarm: Invasiva främmande arter ökar dramatiskt över hela världen
Så slår budgetnedskärningarna mot naturen
