Henrik Landerholm står åtalad för vårdslöshet med hemlig uppgift. Anledningen är de sekretessbelagda handlingar han glömde på Gällöfsta kursgård, i mars 2023.
Efter åtalet har kraftig kritik riktats mot Regeringskansliets hantering. Oppositionen anklagar regeringen för ”mörkläggning”, då incidenten inte polisanmäldes. Förundersökningen inleddes i stället efter DN:s avslöjanden.
– Regeringskansliet mörklägger inte, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i samband med att åtal väcktes.
Nu kan DN berätta att såväl en nuvarande kanslichef på Regeringskansliet som vd:n för Gällöfsta kursgård raderade ett viktigt mejl, som bevisade händelseförloppet med de kvarglömda handlingarna.
Mejlet skickades den 16 mars 2023 – två dagar efter att Henrik Landerholm glömt handlingarna. Det gick från Gällöfstas vd Charlotte Bode, till en medarbetare på cybersäkerhetsföretaget Cparta. Bolaget skulle några dagar senare ha en ny konferens där Landerholm deltog.
”Har du möjligtvis kontaktuppgifterna till Henrik Landerholm”, frågar vd:n på Gällöfsta och fortsätter: ”Han gästade oss i veckan och glömde en mängd papper som jag tror han vill ha.”
Mejlet vidarebefordrades timmarna därpå, från Cparta till en tjänsteman som arbetade under Henrik Landerholm på statsrådsberedningen.
Denna skriftliga dokumentation utgör en central bevisning i åtalet: Mejlet visar att de hemliga handlingarna var röjda och i händerna på en obehörig person, att de var borta från Landerholm i två dagar – samt att larmet om incidenten gick via ett privat företag.
Men Säkerhetspolisen fick först inte veta om det här mejlet. När Säpo började utreda incidenten på Gällöfsta begärde de in all skriftlig dokumentation, inklusive e-postmeddelanden, från Regeringskansliet. Då lämnades mejlet inte ut – trots att det gått till en tjänsteman på statsrådsberedningen som jobbade nära Landerholm.
Regeringskansliet lämnade endast ut ett annat internt mejl, och tillade:
”Det finns såvitt känt ingen annan skriftlig redogörelse i Regeringskansliet avseende händelsen”.
Veckorna därpå, när Säkerhetspolisens utredare började hålla förhör, åker de till Gällöfsta. Kursgårdens vd ger då en felaktig bild som får incidenten att framstå som mindre allvarlig än den egentligen var. Vd:n hävdar i det första förhöret att hon själv ringde upp Henrik Landerholm samma dag som han lämnat kursgården och glömt handlingarna.
”Ja, det här är bara några minuter efter”, säger hon till Säpo och tillägger: ”Landerholm säger då att han ska skicka en person.”
Säkerhetspolisens utredare fortsätter med frågor. De undrar om någon på Gällöfsta kan ha mejlat om incidenten:
”Nehej, det där finns det ingen sanning i. Absolut inte. Men snälla. Absolut inte”, svarar då vd:n.
Det här visar sig vara felaktigt. I samband med att Säpo genomför ett förhör av en medarbetare på cybersäkerhetsbolaget Cparta får utredarna tag i en kopia av mejlet. De återvänder därefter till Gällöfsta och gör en husrannsakan i vd:ns dator.
I papperskorgen på hennes mejlkonto hittar tekniker originalet av det mejl hon skickat.
Gällöfsta är inte vilken kursgård som helst. Den har nära band till Regeringskansliet. Kursgården drivs på uppdrag av en stiftelse, där ordföranden utses av regeringen. Stiftelsen står under tillsyn av försvarsdepartementet.
Varför vd:n raderat mejlet är inte känt. Hon vill inte låta sig intervjuas.
Varför Regeringskansliets version av mejlet försvann är oklart. DN begärde redan den 13 januari ut samtliga mejl och andra digitala meddelanden som tjänstemän i Landerholms närhet skickat och tagit emot under den aktuella tidsperioden. Däribland den berörda tjänstemannens.
24 av hans mejl lämnades då ut – sådana som skickats och tagits emot både före och efteråt. Men inte det som han mottagit från Cparta om de kvarglömda handlingarna.
Tjänstemannen är Carl-Fredrik Wettermark. Henrik Landerholm lånade in honom till statsrådsberedningen från utrikesdepartementet – för att hjälpa till med uppbyggnaden av hans organisation.
Henrik Landerholm säger i förhör att han känner Wettermark ”mycket väl”. I dag är Carl-Fredrik Wettermark kanslichef med ansvar för underrättelsesamordningen på statsrådsberedningen.
DN har sökt honom för en intervju. Regeringskansliets presstjänst skriver i en kommentar till DN:
”Mejlet ni frågar om togs emot, hanterades internt och gallrades sedan enligt gällande rutiner”.
Säkerhetspolisen slår i sin förundersökning fast att Regeringskansliet lämnat en ”oriktig redogörelse” för händelseförloppet med de kvarglömda handlingarna. Ett av felen som nämns handlar om att Regeringskansliet internt redogjorde att larmet kom direkt från Gällöfsta när det alltså i själva verket kom via ett företag.
Säkerhetsdirektören Fredrik Agemark berättar i förhör att han själv inte heller kände till mejlet som kom till Carl-Fredrik Wettermark:
”Jag är lite förvånad över att det har varit den här gången. Att det har gått via ett annat företag. Det är jag lite förvånad över”, säger Fredrik Agemark i Säpo-förhör.
Hur det kommer sig att både Gällöfsta och Regeringskansliets medarbetare undanhöll ett och samma bevis för Säpo har ingen svarat på. Chefsåklagare Per Lindqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål bekräftar att Säpo inte fick mejlet från Regeringskansliet.
Hur ser du på att både Regeringskansliet och Gällöfsta har raderat mejlet?
– Det ligger utanför ramen för den brottsutredning som vi bedriver och jag har därför inga synpunkter på detta. Det gäller särskilt som – enligt vad vi förstår – är något som konstitutionsutskottet kommer att granska närmare, säger Per Lindqvist.
DN har tidigare avslöjat hur Ulf Kristerssons närmsta medarbetare – statssekreteraren Johan Stuart och presschefen Siri Steijer – varit direkt inblandade i hanteringen av Landerholm-affären. DN har sökt statsministern för en kommentar om de nya uppgifterna.
Läs också: Alla turer – detta har hänt i Landerholm-affären
Läs också: Kristerssons stab hjälpte till att skriva Landerholms vilseledande inlägg
Säpo: Städerskan fick pengar av tjetjensk extremist
