I december förra året kunde DN avslöja att 155 000 kvinnor, födda mellan 1947 och 1952, hade skrivits ut ur det nationella screeningsprogrammet för livmoderhalscancer – utan att ha fått göra ett hpv-test. Något som strider mot regionernas egna riktlinjer.
Flera regioner uppgav att det berodde på brist på pengar och personal, och nya trilskande it-system.
Det har lett till att kvinnor i den bortvalda åldersgruppen har drabbats av långt gången livmoderhalscancer i onödan, enligt Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi.
Färsk statistik visar att totalt 117 kvinnor i gruppen diagnostiserats med livmoderhalscancer, mellan åren 2021-2023. Hur många som drabbades under 2024 är ännu inte känt, eftersom statistiken släpar efter.
I en majoritet av fallen – 76 procent – upptäcktes cancern i ett sent stadium när den redan hade spridit sig till andra organ och blivit svår, eller omöjlig, att bota.
– Det hade inte behövt hända om de nationella riktlinjerna hade följts, säger Joakim Dillner.
I fall av livmoderhalscancer som upptäcks genom screening är andelen cancer i ett sent stadium endast 3 procent.
Efter skarp kritik från forskare och patientföreningar har merparten av regionerna nu tänkt om och fattat nya beslut. 128 400 kvinnor, födda mellan 1947 och 1952, ska erbjudas hpv-prov under 2025.
Flera regioner – 14 av 21 – har tagit hjälp Nationellt center för cervixcancerprevention för att skicka ut erbjudanden till de berörda kvinnorna. Däribland Stockholm och Västra Götaland.
I Kalmar saknar 3 971 kvinnor ett resultat från från hpv-screening, enligt Karin Dahl, läkare på regionens kvinnoklinik.
– För att ta reda på varför de saknar ett screeningresultat skulle vi behöva gå in och titta på historiken för var och en av dem för att se om de har blivit erbjudna ett prov, om de har uteblivit eller om det finns någon annan förklaring. I stället för att göra detta detektivarbete väljer vi nu att göra ett massutskick med självprov till alla dessa kvinnor under våren. Vår förhoppning är att vi ska hitta de som fortfarande bär på hpv så att vi kan följa upp dem, säger hon.
I slutet av januari fattade Region Örebro beslut om att testa kvinnorna som ännu inte fått något hpv-test.
– Vi har fattat det här beslutet sedan det blivit känt för oss att en grupp inte fått slutprov för screening med hpv-test, säger Tobias Ekenlie, chef för Barn- och kvinnocentrum i Region Östergötland.
Att vissa årskullar inte ha fått göra ett hpv-prov tidigare är beklagligt, menar han.
– Hela syftet med screeningen är att upptäcka cancer tidigt för att kunna erbjuda tidig hjälp och därmed rädda liv och hälsa.
Ytterligare två regioner har fått en lista över personnummer från registret och kommer att skicka ut kallelser på egen hand.
Fem regioner diskuterar fortfarande hur de ska göra.
– Men även dessa är positivt inställda, säger Miriam Elfström, epidemiolog och ordförande i den nationella arbetsgruppen för prevention mot livmoderhalscancer.
– Det är viktigt att säkerställa att kvinnorna får möjlighet att ta ett hpv-prov, det vill säga analysera provet med den metod som rekommenderas.
Om man är kvinna i den här åldersgruppen – vad vill du säga till dem?
– Jag vill att man tar ställning till erbjudandet och tar del av erbjudandet om de vill. Det kan ge ett skydd mot cancer och underlätta för tidig upptäckt. Men det är viktigt att individen själv tar ställning till hur den vill göra.
Det svenska screeningprogrammet för livmoderhalscancer har varit framgångsrikt. Socialstyrelsen räknar med att screeningen förhindrar uppemot 1 500 dödsfall varje år.
Hpv-testet introducerades år 2015, en betydligt mer träffsäker metod. Sedan dess ska alla kvinnor upp till 70 år få göra testet med några års mellanrum.
För flera regioner tog det dock många år att byta testmetod. Därför uppstod ett gap i systemet: under tiden hann kvinnor som fyllt 70 år lämna screeningprogrammet – utan att göra ett hpv-test.
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden, är kritisk mot att det har tagit så många år – men välkomnar regionernas nya besked.
– Det är väldigt positivt att det nu är 16 regioner som erbjuder hpv-test till kvinnorna. Men det borde inte ha tagit så här lång tid. Det är dessutom anmärkningsvärt att det fortfarande är fem regioner som inte har fattat beslut eller bekräftat att erbjuda kvinnorna test, säger hon.
Fakta.Det nationella screeningprogrammet
• Det nationella screeningprogrammet infördes i olika landsting i Sverige mellan åren 1966 och 1977. Socialstyrelsen räknar med att screeningen förhindrar uppemot 1 500 dödsfall varje år.
• I dag erbjuder alla regioner avgiftsfri screening till alla kvinnor mellan 23 och 70 år.
• Tidigare användes så kallade cytologitest för att analysera eventuella cellförändringar. I dag visar proverna om kvinnan har en hpv-infektion, som om den inte behandlas kan leda till livmoderhalscancer. Det nya testet ger sju gånger högre och långvarigare cancerskydd än det gamla testet.
Källa: Socialstyrelsen och Karolinska institutet
Läs mer: 155 000 kvinnor fick inget hpv-test – valdes bort av regionerna
