Örebropartiet blev riksnyheter när det noterade hela 15,1 procent i Nerikes Allehanda/Novus opinionsundersökning om vilket parti de tillfrågade skulle rösta på i regionvalet – över tre gånger så mycket som 2022 års valresultat. Därtill gjorde partiledaren Markus Allard ett slags medieturné, däribland i en DN-intervju där hans karakteristiskt icke-återhållsamma retorik fick sina egna nationella rubriker.
Kan den gynnsamma opinionen och stora uppmärksamheten föra honom och kanske någon annan Örebropartiföreträdare till riksdagen i Stockholm? Sannolikt inte via den normala vägen, 4-procentsspärren, men möjligen via köksvägen med minst 12 procent av rösterna i den egna valkretsen.
Tidigare KD-ledaren Alf Svensson var nära att lyckas med det på hemmaplan i Jönköpings län 1988, men stupade på mållinjen med 10,6 procent. Kort sagt har ingen lyckats med den bedriften.
– Allard har väl en god chans, som det ser ut, men jag är inte riktigt insatt i hur hans partiorganisation fungerar. Det hänger nog mycket på att få väljarna att förstå att de inte ska splittra rösterna, alltså inte bara rösta på partiet i kommun- eller regionvalet, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
En annan fråga är hur valsedelsdistributionen fungerar. Valmyndigheten har det övergripande ansvaret för att exempelvis säkerställa att det finns valsedlar för partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet. Men Örebropartiet har inte ställt upp där tidigare och får självt ge väljarna tillgång till sina valsedlar om man begärt att få det – väljare kan också själva skriva partinamnet på en blank sedel.
Den sortens logistik omfattar också andra småpartier som av mer eller mindre demokratiskt motiverade skäl ställer upp. Det var ett hundratal i senaste valet som klumpades ihop i den 1,5 procent stora gruppen ”Övriga partier” under 4-procentsspärren.
I år har totalt 416 partier anmält sig, fler än någonsin förr. Antalet partier som anmält sig till årets riksdagsval är 165, alltså en rejäl ökning jämfört med 2022.
Där finns bland andra tidigare Piratpartiet eller rubrikskapande utmanare som Alternativ för Sverige och Nyans, men också de som av namnen att döma är på uppenbart ploj eller uttryck för missnöje. Ett ganska destruktivt sätt att visa politiskt missnöje, enligt Tommy Möller.
– Gemensamt för framgångsrika mindre partier är ofta att de fångar upp ett missnöje som inte kommit till uttryck hos de etablerade partierna, ofta handlar det om väldigt lokala frågor. På det sättet kan man säga att utmanarna fungerar som en sorts demokratiska ventiler för saker som andra inte varit lyhörda för.
Faktaruta. Två vägar till riksdagen
● Det finns två sätt att få plats i Sveriges parlament. Det mest kända är 4-procentsspärren som endast låter de partier med minst 4 procent av rösterna vara med i fördelningen av riksdagens 349 mandat.
● Spärren från 1968 finns för att partierna i församlingen ska företräda en försvarlig andel av väljarkåren, minst var 25:e väljare i det svenska fallet.
● Det andra sättet är mer okänt, särskilt eftersom ingen klarat av att ta sig till riksdagen på det viset. Det går ut på att få minst 12 procent i den egna valkretsen – får man det är man med i uppdelningen av valkretsens fasta mandat.
● Det finns 29 valkretsar, i princip är de lika med de 21 länen, men de tre största är uppdelade i fler. Valkretsarnas storlek avgör hur många av riksdagens 310 fasta mandat de får – Örebro län har 9 fasta mandat.
● Riksdagens resterande 39 mandat finns för att jämna ut eventuella orättvisor som uppstått när man avrundat i fördelningen av de fasta mandaten.
● De så kallade utjämningmandaten fördelas utifrån principen att hela Sverige vore en valkrets. Örebro län har historiskt haft mellan 0 och 3 utjämningsmandat – partier som tar sig till riksdagen via 12-procentsregeln ingår inte i fördelningen av sådana.
MP kom in i riksdagen första gången 1988, men åkte ur i valet 1991 då både KD och Ny demokrati kom in. Ny demokrati klarade sig till valet 1994 då MP kom tillbaka.
MP och KD har sedan dess varit representerade i riksdagen, liksom SD sedan de kom in 2010. Frågan är hur beständigt Örebropartiet skulle kunna vara i det fall det tar plats i det nationella parlamentet.
– Jag har tittat på vad de står för och Markus Allards politiska stil, så det skulle vara intressant att se hur han skulle uppträda i riksdagen. Teoretiskt skulle han kunna få visst inflytande om valresultatet blir väldigt jämnt, säger Tommy Möller.
Kan Örebropartiet bli vågmästare?
– Jag tror att de andra verkligen vill försöka undvika en sådan situation och i stället hittar andra samarbetslösningar. Det är ett missnöjesparti av rang och en retorik som är väldigt populistisk, vilket Allard är mycket stolt att själv framhålla.
Om Örebropartiet skulle nå riksdagen finns det en ganska påtaglig konkurrens mot SD som ofta är måltavla för Markus Allards utfall. SD är fortfarande paria i mångas ögon, konstaterar Möller, men i väsentliga avseenden har de mognat, normaliserats och anpassat sig till den politiska kulturen jämfört med vad Allard representerar:
– Om det sedan är konkurrensnackdel för SD gentemot ett eventuellt nytt parti är väldigt svårbedömt skulle jag säga.