Sverige måste kraftigt öka elproduktionen på sikt och nyligen presenterades en finansieringsmodell som ska locka företag att investera i nya kärnkraftsreaktorer.
Men kritiken mot regeringens planer har varit hård, samtidigt som redan befintlig kärnkraft har dragits med problem den senaste tiden.
Och nu ökar vindkraften.
Det senaste vinterhalvåret har vinden gått förbi kärnkraften som det näst största kraftslaget. Bara vattenkraften har stått för en högre andel. Och i december var det också vindkraften som producerade mest el i landet.
– Inget av detta har hänt tidigare. Det är ett genombrott, säger Tomas Hallberg, tillståndsansvarig på branschorganisationen Svensk vindenergi.
Mellan oktober och mars stod vindkraften för nästan 29 procent av den totala elproduktionen, vilket är något mer än kärnkraften. Men det är inte bättre vindförutsättningar som ligger bakom ökningen.
– Nej, det har varit en hyfsat normal vindvinter. Förklaringen ligger snarare i att vindkraften har byggts ut och är betydligt mer effektiv än den gamla vindkraften, säger Tomas Hallberg.
Men fortfarande stoppas mycket vindkraft av det kommunala vetot.
Enligt nya siffror från Svensk vindenergi sa kommunerna nej till 63 procent av vindkraftverksprojekten under 2024, samtidigt som det senaste året präglats av färre projektansökningar totalt sett.
– Om företagen som vill etablera vindkraft anar att risken för nej är stor så väljer man att inte gå vidare med sin ansökan, säger Tomas Hallberg.
Motståndet är betydligt större i landets södra kommuner än i norr, vilket går i linje med tidigare undersökningar. Längst i söder sa kommunerna nej till 86 procent av verken förra året, jämfört med 50 procent längst i norr. Argumenten emot kan handla om hur landskapsbilden förändras, hur störande vindkraftverkens ljud är samt deras påverkan på djurlivet.
Med hjälp av teknikkonsultbolaget Sweco har Svensk vindenergi räknat på hur elpriset hade påverkats under 2030 till 2035 om kommunerna i stället hade tillstyrkt projekten, så att nästa steg i processen – miljöprövningen – fått avgöra om de skulle få tillstånd eller inte.
Förutsatt att projekten hade fått tillstånd i samma utsträckning som under de senaste tio åren skulle det tillkomma 30 terawattimmar vindkraftsproduktion i Sverige – och då hade det märks i hushållens elräkningar.
Beroende på om industrins elektrifiering fortsätter som planerat eller sker i lägre takt hade årsmedelpriset på el kunnat pressas ned 21 till 33 öre per kilowattimme till år 2030, enligt rapporten.
Givet att en genomsnittlig villa förbrukar omkring 20 000 kilowattimmar per år innebär det att kommunernas veton gjort att villaägarna gått miste om en besparing på 4 000 till 6 000 kronor på årsbasis, före moms.
– Där man skriker mest om att det är orättvist med höga elpriser så har man också mer eller mindre systematiskt sagt nej till ny elproduktion, så vi tycker förstås att det här är intressant, säger Tomas Hallberg.
Samtidigt syns ett trendbrott efter regeringens beslut i höstas om att en summa motsvarande fastighetsskatten från vindkraft ska överföras till kommunerna, enligt rapporten från Svensk vindenergi.
Innan regeringens beslut i september tillstyrkte kommunerna 29 procent av vindkraftsprojekten, medan 50 procent tillstyrktes efter beslutet.
