Rekordstora avgiftshöjningar pressar hushållen

I år ökade avgifterna på de nödvändigaste utgifterna för en bostad, fjärrvärme, elnät, avfall, vatten och avlopp med sammanlagt 13 procent. Det är den största ökningen sedan Nils Holgerssongruppen började mäta 1995.

Gruppen, som är en sammanslutning av flera fastighetsorganisationer och Hyresgästföreningen, har tidigare släppt delrapporter som framför allt visat på att fjärrvärme samt vatten och avlopp skenat i kostnader med rekordhöga påslag, 15 respektive 14 procent i genomsnitt jämfört med 2023.

Dessa två komponenter väger också tyngst för en fastighetsägare eller bostadsrättsförening.

– Dels att de ökar så mycket, dels att det är en så stor post, så det blir så klart kännbart, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen och också representant för Hyresgästföreningen.

Dyrare bränslepriser och ökade investeringskostnader pekar leverantörerna på. Och visst, så är det i många fall, men det som går att ifrågasätta är de kraftiga skillnaderna mellan kommunerna i landet.

– Att det spretar så mycket är det märkliga här, säger Höggren.

De samlade kostnaderna är nästan dubbelt så höga i Nordanstigs kommun (den dyraste) som i Luleå kommun (den billigaste), 41 450 kronor per lägenhet och år jämfört med 23 111 kronor.

Då ställs krav på leverantörerna av tjänsterna, kommuner och bolag, tycker Nils Holgerssongruppen.

– De behöver vara bättre på att förklara. Man förstår annars inte vad man betalar för, säger Höggren.

Nästa år då?

– Det vi ser är att det fortsätter att stiga. Många höjer sina taxor som är högre än det historiska snittet.

Höjningar väntas alltså trots att inflationen i stort sett är borta. Men uppgången väntas inte bli lika stor 2025.

De goda nyheterna är att elpriserna hittills gått åt andra hållet, och att räntekostnaderna sjunker, kostnader som för många fastighetsägare är den tyngsta biten.

Läs mer: Så stor löneökning behöver du