Undersökningen ska behandlas av politikerna i grundskolenämnden nästa vecka och är ett svar på en beställning från kommunfullmäktige.
Det poängteras att rapporten ”Antisemitism i Göteborgs stads skolor” bygger på ett begränsat underlag. Till exempel var 40 biträdande rektorer inbjudna att delta i dialogsamtalen med rapportförfattarna men bara tolv deltog.
Därutöver har samtal skett med kuratorer och andra skolanställda och skickats enkäter till skolor där incidenter av antisemitisk karaktär anmälts.
I rapportens slutsatser skriver man att ”det är viktigt att beakta att det förmodat finns ett mörkertal gällande antisemitiska incidenter, vilket innebär att den verkliga omfattningen av problemen sannolikt är större än vad som framkommer i denna rapport.”
Under hösten 2023 och våren 2024 registrerades ett tiotal incidenter ”som kan förstås som antisemitiska”, skriver man, där hälften ”har koppling till pågående krig i Mellanöstern.”
Rapporten säger att i dialogsamtalen med de biträdande rektorerna framkommer att ”flera skolor har utmaningar med antisemitism” där ”återkommande företeelser är verbala kränkningar, klotter i form av svastikor, klistermärken med antisemitiska budskap samt kränkande gester såsom heilande.”
I samtliga fall ska man ha vidtagit åtgärder, som att kalla elever och vårdnadshavare till samtal och polisanmälan.
Bland majoriteten av eleverna finns ingen acceptans för att tala nedsättande om judar, enligt de som deltagit i undersökningen. Samtidigt uppges att mer än hälften svarat att de någon gång ibland eller förekommande hört elever skämta om eller tala nedsättande om judar.
En återkommande synpunkt är att ”nutida antisemitism kan vara svår att identifiera”. Ingen svarade att elever motsätter sig undervisning om Förintelsen, en rektor har dock sagt att det ”förekommit gnäll och kritiska frågor”, och när Förintelseöverlevare eller anhöriga till dem gjort skolbesök har det av vissa elever ifrågasatts ”utifrån vad som sker i Palestina.”
En rektor svarade att lärare alltid måste ha stor medvetenhet om vad som händer i klassrummet vid undervisning om Förintelsen för att kunna agera.
Medan vissa rektorer svarat att de inte upplevt någon förändring efter Hamas attack in i Israel 7 oktober 2023 och Israels motanfall in i Gaza därefter, har andra sagt att de märkt en ökning, och att både elever och personal är berörda av kriget genom släkt och vänner som är direkt drabbade.
I rapporten sägs att ”situationen beskrivs som väldigt politiserad och för skolorna är det viktigt att hitta en genomtänkt hållning”. Det nämns att det händer att anställda i skolan uttrycker olika åsikter om konflikten, ”vilket skapat en osäkerhet för vad som förmedlas till eleverna i klassrummet.”
En synpunkt som förs fram är att det ”finns olika krav på neutralitet när det gäller olika konflikter” och det jämförs med Sveriges officiella hållning gentemot Rysslands krig i Ukraina.
Några rektorer har svarat att de upplever att skolan har tagit arbetet med värdegrundsfrågorna för given. En rektor lyfter att lärare undviker lektionsupplägg som innebär diskussion ”då dessa moment upplevs svårare att bedöma, vilket riskerar att betygsättning blir ifrågasatt”
I slutsatserna skriver grundskoleförvaltningen alltså att resultatet bör tolkas med försiktighet med tanke på mörkertalet. De påminner också om att de arbetar med uppdraget att se till att samtliga rektorer under det här läsåret ska ha samverkan med myndigheten Levande historia.
Liknande rapporter publicerades i Malmö 2021 och i Stockholm 2022. På nationell nivå ska Brottsförebyggande rådet redovisa ett uppdrag om den judiska minoritetens utsatthet 5 juni och Skolverket ska i december slutredovisa exempel på insatser som har bidragit till att motverka antisemitism inom skolan.
