I onsdags kallade Riksbanken till pressträff för att presentera en ny, lägre styrränta. Men riksbankschefen Erik Thedéen inledde den pressträffen i en helt annan ände – nämligen med att uppmana människor att börja använda kontanter oftare.
– Sätt igång, sa han på pressträffen.
Riksbanken har under flera års tid stått på kontanternas sida och argumenterat för att tillgången till dem behöver öka, inte minst för att de skulle behövas i händelse av krig eller kris. Enligt Riksbanken har vi nu kommit till en punkt där det finns en allvarlig risk att kontantkedjan, alltså den infrastruktur som gör det möjligt att faktiskt betala med kontanter, slutar att fungera i hela eller delar av Sverige.
För att människor i praktiken ska kunna använda kontanter när de handlar, måste företagare i sin tur kunna sätta in kontanterna på sina bankkonton. Enligt Riksbanken är det i dagsläget inte bankerna, utan en enda privat aktör – värdetransportbolaget Loomis – som säkerställer att handlare i Sverige kan bli av med sina kontanter.
– Skulle inte Loomis finnas, eller skulle de välja att dra sig bort från vissa delar av Sverige, så skulle företagen som ligger i de delarna av landet få svårare att använda kontanter i sin verksamhet, säger Christina Wejshammar, chef på riksbankens avdelning för betalningar.
Det är mot den bakgrunden som Riksbanken nu har föreslagit att bankernas skyldighet att erbjuda kontanttjänster regleras skarpare. Riksbanken vill se ett lagstadgat krav på att bankerna ska erbjuda företag och myndigheter växelkassor, och mer omfattande möjligheter att sätta in kontanter på sina bankkonton.
Förslagen har lämnats till en utredning på finansdepartementet, som just nu har i uppdrag att se över tillgången till kontanter i vårt samhälle.
Enligt Riksbanken minskade Sveriges bankers kostnader för kontanthantering med närmare tre miljarder kronor mellan 2009 och 2022. En mer omfattande skyldighet att erbjuda kontanttjänster skulle förstås innebära högre kostnader för bankerna. Den notan bör bankerna själva stå för, tycker Riksbanken.
– De stora bankerna har ett stort ansvar för beredskapen i Sverige. De ingår i den krets av aktörer i det finansiella systemet som behöver vara med och ta ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar, säger Christina Wejshammar.
Björn Eriksson, tidigare bland annat rikspolischef och initiativtagare till Kontantupproret, en ideell förening som verkar för ökad tillgång till kontanter i Sverige, är nöjd med Riksbankens förslag.
– De är utmärkta, vi har jobbat för detta sedan 2015. För oss handlar det om att alla människor ska kunna delta i samhället på lika villkor. Nu har beredskapsfrågorna hamnat högt på allas dagordning, och helt plötsligt har fler förstått att kontanterna är viktiga, säger han.
DN har sökt Svenska Bankföreningen, som i dagsläget inte har någon kommentar på Riksbankens förslag.
Fakta.Regeringens utredning om framtidens kontanthantering
I januari 2024 fick riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (SD) i uppdrag av regeringen att se över tillgången till kontanter i Sverige. I uppdraget ingår att fundera på om det bör införas en skyldighet för vissa handlare att ta emot kontanter. Utredningen ska vara klar till årsskiftet.
Det är till denna utredning som Riksbanken har spelat in förslagen om att också skärpa bankernas skyldighet att tillhandahålla och ta emot kontanter.
