I utredningen föreslås en rad lättnader för bolåntagarna. Men riksbankschefen är skeptisk och sågar till exempel det höjda taket för hushållens skulder. Varför det?
I grund och botten har Riksbanken – och även Finansinspektionen – en helt annan syn på hushållens skulder än vad utredarna och en rad ledande ekonomer har.
De båda institutionerna anser att hushållens skulder så höga att de utgör en potentiell risk mot finansiell stabilitet. Det är därför det kom bolånetak och amorteringskrav.
Åtgärderna, menar institutionerna, har förhindrat en än högre och farligare skuldsättning. De har ”värnat hushållens motståndskraft” som Riksbanken skriver i sin Finansiella stabilitetsrapport som presenterades på torsdagen.
Utredarna, i synnerhet kommitténs ordförande Peter Englund och professor John Hassler, har i åratal angripit kraven. De har hänvisat till forskning som menar att kraven snarast stället till mer skada än nytta. Inte minst försvårar kraven för förstagångsköpare som vill in på bostadsmarknaden. Kraven orsakar ”välfärdsförluster” som de skriver i sin utredning.
Det märks också tydligt när det gäller det så kallade skuldkvottaket. Förslaget är att det införs en högsta nivå på bolån på 5,5 gånger hushållet årliga bruttoinkomst. Det kommer att ”möjliggöra” för hushållen att ta högre lån, menar utredarna då det i dag finns en praktisk gräns på 4,5 gånger inkomsten.
Riksbanken menar ju att lånen redan i dag är för höga och att låta dem bli ännu högre är ett förslag som ”inte är väl avvägt”, menar riksbankschefen
Varför har de så olika syn?
En förklaring är att Riksbanken och Finansinspektionen har att värna den finansiella stabiliteten. Det är dessa myndigheter som kommer att hamna i centrum vid en eventuell finanskris, tillsammans med Riksgälden. De fokuserar på potentiella framtida risker och agerar utifrån det.
Motståndarna menar att det inte tagit till sig forskningen och har en allt för grund analys. ”De stannar halvvägs” som en ledande kritisk ekonom säger.
Och det går att påpeka att trots att hushållen först pressades av en pandemi och därefter av en inflation Sverige inte sett på minst en generation, så klarade de allra flesta det. Det blev ingen finansiell kollaps, även om hushållen minskade sin konsumtion som en följd av stigande räntor och fallande reallöner.
Men på det kan Erik Thedéen kontra med att säga att om inte bolånetaket och kraven funnits hade hushållen varit i ett värre läge.
Så vad händer nu?
Utredningens förslag kommer, förmodligen under våren, att gå ut på remiss. Då kommer Riksbanken att komma med sin syn på dem.
Men då blir det också upp till bevis för Riksbanken och Finansinspektionen. De måste kunna bemöta utredarnas analyser med sina egna. Och de ska göra det med hög trovärdighet.
Men man ska komma ihåg att en anledning, bland flera, till att svenska hushåll är högt skuldsatta jämfört med hushåll i många andra länder är att bostadsmarknaden inte fungerar effektivt. Det är svårt att få en hyresrätt och väldigt dyrt att köpa. Men det är inget som Riksbanken kan göra något åt, utan är en fråga för riksdag och regering.
